För mig är det de lugna låtarna man kommer ihåg mest av efter första lyssningen.
T.ex. var det Sömnen från TTS och Järnspöken från D&JD som satte sig först.
men det är dom låtarna man tycker är sämst först som är dom bästa, jag tyckte rosor & palmblad på dojd var asdålig först men nu är det en av mina favoritlåtar ifrån den skivan.
Mannen i den vita hatten tyckte jag var bra första gången och blir bara bättre för varje lyssning. Lite samma med ensammast i sverige.
sömnen är den sämsta låten.. usch..![]()
"Jag vill höra din röst nu
Höra hjärtat i bröstet
Jag behöver din tröst nu
Låt mig höra din röst nu"
texten sätter sig rakt i hjärtat.
så länge fötterna bär, så länge lungorna kan.
Avslutningslåtarna tenderar att sluka hela skivan, vara så monumentala att man nästan välter baklänges. 747, Mannen i den vita hatten (16 år senare) och Ensammast i Sverige är tre bra exempel. Däremot är Sömnen ett dåligt exempel på att albumens lugnare låtar också kan vara bra...
Håller jag inte med om, tråkig text. Det brukar finnas så fina partier, meningsfulla ord som sätter sig men jag saknar detta i Sömnen...
Det enda Sömnen gör bra är att ha ett fint outro som flyter ihop med Vy från ett luftslott men annars är den inte så mycket mer i mina ögon. Men vadå, skulle de öppna med Sömnen då live, menar du?
Enda skillnaden de hade gjort om de spelat Sömnen live vore att den spelningen skule bli tråkig i de minutrarna de spelar den![]()
Tycker texten är sjukt bra, sätter sig verkligen rakt in i hjärtat som Impulser sa. Hela låten är härligt avslappnande men ändå inte avslappnande på det sättet att den är "sövande".
& slutet är som nämnt skitbra med sammankopplingen till Vy från ett luftslott.
Har märkt i tråden att folk som gett "Sömnen" negativ kritik har tamejfan inte haft något vettigt att säga öht.
Värt att notera... haha.
Du och jag, Döden <3