Nu har jag haft några dagar på mig att tänka efter vad jag verkligen tyckte om den här boken. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Rent formmässigt är den, inte genialisk, men väldigt, i brist på bättre ord, bra och ovanlig. Tycker jag. Välskriven, inga onödiga beskrivningar (det finns inget onödigt i den här boken). Dialogen är ruggigt imponerande. Karaktärerna får på något sätt liv genom dialogerna, och det finns gott om intressanta karaktärer (huvudpersonen Valerie Solanas är fortfarande något av en gåta för mig, och jag vet fortfarande inte om jag tycker att hon är bokens hjälte eller bov).
Sen finns det hela kapitel som är helt förvirrande. Den är inte på något sätt en tung bok, men man får ändå tänka efter när man läser, och man får inte något serverat för sig.
Jag tycker absolut att du ska läsa den. Jag är också lite sugen på att läsa hennes andra böcker. Happy Sally lär ju inte vara dålig den heller.