Omg! jag blev förföljd av en helt störd kille!
Jag skulle ta bussen från Hovås till ett ställe (marklandsgatan) för att byta till spårvagn hem. när jag satt i bussen kom det fram en kille och började prata med mig
killen - hej!
jag - ....hej
och så började han babbla på, jag svarade bara snabbt, och sen började han fråga vart jag skulle av. Och så sa jag marklandsgatan, för det skulle ju inte spela nån roll om jag sa någon annan hållplats, han skulle ju ändå se att jag går av.
man märkte när han pratade att det var något fel i huvudet på honom. jag försökte bara svara rakt och lätt för att inte vara otrevlig (väluppfostrad som jag är)
killen - Jag skall också av vid marklandsgatan! Ska du mot frölunda?
Jag - äh ah
Killen - jag skall också mot frölunda för jag skall till min mamma och gå av vid en hållplats innan
jag - aha
Sedan gick jag av snabbt och försökte smita ifrån, gick in till pressbyrån där det fanns folk. Men han fäljde efter mig!! Panik! så jag ringde en av mina bästa vänner som fick stötta mig. Sen kom vagnen och jag gick på på ett sätt som gjorde att han inte såg mig (smög på där bak i vagnen osv)
Kusten såg rätt klar ut när jag gick av på hållplatsen, såg han iallefall inte. Så jag gick mot buss-stationerna för att kolla tiderna.. 20 min suck..
jag såg mig om och såg helt plötsligt den här mannen ungefär 20 meter ifrån mig!! Herregud! Han tittade på mig och började gå mot mig (han skulle ju av innan sa han ju!!). Jag gav min kompis i telefon signaler och hon sa att jag skulle gå in till torget (shoppinghus typ), så jag gick snabbt in till torget, på vägen dit tittade jag mig om, och ja, han fortsatte att förfölja mig.
Så jag gick in och gömde mig... efter ett tag gick jag in till billhälls som fortfarande var öppet, där var jag i... typ... 15 min! Köpte mat och allt.
Jag gick tillbaka för att se om han var kvar eller ej, och visst, där stod han och väntade på mig, ÅH!
Vad skulle jag göra? Mamma är på landet och pappa jobbar jour på nått sjukhus någonstans.. dessutom kunde jag inte ta bussen till någon kompis. och hem kunde jag inte heller åka, livsfarligt, då skulle han följa efter mig på bussen och sedan gripa sig på mig på vägen hem från hållplatsen till huset eftersom det är ganska ödsligt där vid den här tiden
Tack och lov (!!) var pappas fru hemma så hon hämtade mig! Räddad! Yey!
Men jag lever! Woh! Har inte blivit våldtagen eller nått, tack och lov!
Men det är så typiskt att allt sånt här ska hända mig! Påstår mina vänner också
Jag kan verkligen inte åka skridskor. Helt seriöst, jag förstår inte hur jag kan vara så dålig med tanke på att man tvingats åka varje vinter ända sedan man började första klass. Jag vågar inte släppa sargen om jag ska åka skridskor för jag åker bara omkull hela tiden, ingen balans alls
på mitt golv bland skärvor och glas finns en bit av ditt hjärta kvar
och alla tusen mirakel, som jag lovade dig en natt
Anna, nej gud vad läskigt :O hahah för två veckor sen kom det fram en konstig kille till mig och min syster när vi var på kanarieöarna, så började han prata spanska vi ba eeeh? så sa han att han trodde vi var spanjorer, eheh jag är blek som en alvedontablett och min systers hår är blont som en äkta, blondie.. men okej, sen pratade han lite och vi ba "mm" "yes" "no" och sen gick han, sen kom han tillbaka efter en minut ba "excuse me but i just have to ask, i have some really good grass if you want to smoke some?" vi ba "no" han ba "okey, haha i just had yo ask, have a nice day, bye"
fint
i ditt stora hjärta börjar slagen bli små
och du rör min kind så jag förstår
att det bara är timmar tills du går
Det är läskigt stökigt i den här lägenheten...![]()
"Getting old is not for sissies."
Min julmat bestod av potatisgratäng tre dagar i rad
på mitt golv bland skärvor och glas finns en bit av ditt hjärta kvar
och alla tusen mirakel, som jag lovade dig en natt
ja det är smarrigt värre
på mitt golv bland skärvor och glas finns en bit av ditt hjärta kvar
och alla tusen mirakel, som jag lovade dig en natt