Sjukhus - väldigt bra!

[Vettvilling]

Lite seg i början, men den tar sig rejält på slutet. Tror jag hade velat ha en mer stegvis upptrappning, men jag kanske ändrar åsikt om några lyssningar.

Seg är rätta ordet. En tre minuter lång transportsträcka innan låten börjar på riktigt. För mycket text, för lite variation i melodin fram till dess tycker jag.
Överskattad.

[Embrace]

Låten är som en lång, mörk och plågsam tunnel som man måste ta sig
igenom och tillslut kommer man till ljuset och det strålar som tusen
solar...
Musikmagi när den är som starkast!
Slutet är lika mäktigt och vackert som det under de sista två minuterna av
Keane "Perfect Symmetry", Erik Hassle "Back To Bed" och nya
Tokio Hotel "Geisterfahrer" som ju är några av de mest
gåshudframkallande låtar som överhuvudtaget gjorts
under de senaste åren!
Jämför själva och fullständigt överväldigas!
<Finns på Spotify>

[070307]

förstår inte hur sjukhus kan ha blivit så älskad. har fortfarande lite svårt för den även om den växer och växer. hoppas inte dom avslutar med den som någon sa..

[Pretentiös]

förstår inte hur sjukhus kan ha blivit så älskad. har fortfarande lite svårt för den även om den växer och växer. hoppas inte dom avslutar med den som någon sa..

Utan att ifrågasätta kan jag verkligen inte förstå hur man inte kan älska "Sjukhus". Det är verkligen Kent i toppform.

[e-a]

Det finns alltid små textrader eller uttryckssätt i kents låtar som jag blir särskilt berörd av
och i Sjukhus är de så många, det är en av anledningarna till att jag gillar den så mycket.

"De tog mig till en sal ett solblekt sjukhus
där alla dörrar var så tunga att de inte krävde lås"

"De viskade i mitt öra ser du framtiden
ser du hur inget växer inget lever men inget dör"

"När man äntligen kan se alla mekanismerna där bakom
så blir man aldrig rädd mer när man äntligen kan
se alla kejsare stå nakna så vänder allt igen
Allt vänder om igen"

Och det instrumentala partiet efter.

"Jag vaknar i en sal på ett skuggigt sjukhus står en kvinna (Älskar när han sjunger "sjukhus")
vid min säng som blekt sina tänder en grad för hårt"

"Min hud är vitt porslin små ilskna utslag
är en släng av allergi främst mot min samtid och min tro"

"När man äntligen kan se vem som drar i alla trådar
så blir man aldrig rädd mer
När man äntligen kan se alla kejsare stå nakna
så vänder allt igen
Allt vänder om igen"

"Jag går ensam in i ljuset..."

[Enskadaredanskedd]

"Jag vaknar i en sal på ett skuggigt sjukhus står en kvinna vid min säng som blekt sina tänder en grad för hårt, hon smeker min kind varligt med en hand konstgjord som dockors. Rynkfri, ringlös, målad, tung och febervarm. Min hud är vitt porslin små ilskna utslag är en släng av allergi främst mot min samtid och min tro"

Älskar det ovan, får såna bilder i huvet.
Jag blir både rädd och trygg av hela låten, på samma gång...
"inget växer, inget lever men inget dör" <3

[Embrace]

Sjukt bra text, Sjukt bra produktion, Sjukt mäktigt hus!

[Melack]

Seg är rätta ordet. En tre minuter lång transportsträcka innan låten börjar på riktigt. För mycket text, för lite variation i melodin fram till dess tycker jag.
Överskattad.

Vem behöver variation i melodin när den är så pass stark som i denna låt?

"Näääääär maaaaaan äntliiiiiiiiiiiigeeeen kaaaan seeeee-eeeh, veeem som drraaar i alla trrååådar"

En av Jockes bästa sånginsatser någonsin och tillsammans med den makalösa melodin så slungar den nästan ut mig i rymden. Den ger mig en galet overklig känsla, en känsla av evighet som gör mig trygg och varm.

Jag har aldrig stött på en låt som berört mig lika mycket.
Tack som fan Kent!

[The Plague]

Vem behöver variation i melodin när den är så pass stark som i denna låt?

"Näääääär maaaaaan äntliiiiiiiiiiiigeeeen kaaaan seeeee-eeeh, veeem som drraaar i alla trrååådar"

En av Jockes bästa sånginsatser någonsin och tillsammans med den makalösa melodin så slungar den nästan ut mig i rymden. Den ger mig en galet overklig känsla, en känsla av evighet som gör mig trygg och varm.

Jag har aldrig stött på en låt som berört mig lika mycket.
Tack som fan Kent!

Exakt.
Och en av Kents starkaste sidor har alltid varit monotoni.

[En helt ny karriär]

Det är vad jag hoppas på.

Jag skulle t o m kunna sträcka mig så långt att jag hoppas att de skräller lite och lägger Sjukhus som sista extranummer.

Håller med i vad folk har sagt. Verserna är meldodisk fantastiska, vilket gör att det inte spelar någon roll att det är "monotont" och avslutningen är som upplagd för en mäktig allsång.

Enligt min mening så är det dessutom en av kents bästa texter. Både innehållsmässigt med det budskap den förmedlar och samtidigt med de underbara miljöskildringar som skapar en massa bilder i huvudet.

[aNoN_]

Ah.. verkligen bra låt. Påminner om en kvadruplemix mellan ensammast i sverige, 747, mannen i den vita hatten och nånting nytt.

[The Plague]

Jag skulle t o m kunna sträcka mig så långt att jag hoppas att de skräller lite och lägger Sjukhus som sista extranummer.

Håller med i vad folk har sagt. Verserna är meldodisk fantastiska, vilket gör att det inte spelar någon roll att det är "monotont" och avslutningen är som upplagd för en mäktig allsång.

Enligt min mening så är det dessutom en av kents bästa texter. Både innehållsmässigt med det budskap den förmedlar och samtidigt med de underbara miljöskildringar som skapar en massa bilder i huvudet.

Ja, om man förlänger slutet.

[En helt ny karriär]

Ja, om man förlänger slutet.

Jo precis.

[Lovely Little Queen]

Vem behöver variation i melodin när den är så pass stark som i denna låt?

"Näääääär maaaaaan äntliiiiiiiiiiiigeeeen kaaaan seeeee-eeeh, veeem som drraaar i alla trrååådar"

En av Jockes bästa sånginsatser någonsin och tillsammans med den makalösa melodin så slungar den nästan ut mig i rymden. Den ger mig en galet overklig känsla, en känsla av evighet som gör mig trygg och varm.

Jag har aldrig stött på en låt som berört mig lika mycket.
Tack som fan Kent!

Helt klart.

[Alvin]

Instämmer med alla Sjukhus-älskare. På väg till jobbet idag fick jag en ny känsla av låten som jag inte tänkt på tidigare:
Någon som läst "Hanteringen av odöda"?