Jockes sångröst!

[-hulda-]

Jag hörde Carolina Wallin Perez cover på UDA på radion igår och det var ytterligare en bekräftelse på hur mycket Jockes röst egentligen betyder för upplevelsen. Nu var visserligen musiken i sig annorlunda också, men den versionen gav mig faktiskt inte mycket alls.
Jag brukar ju oftast tänka att texterna är det bästa med kent, men rösten och musiken utgör ju ändå 2/3. Det insåg jag när jag hörde covern, som förvisso var småmysig men inte på långa vägar i närheten av originalet. Dock anser jag att de bästa texterna står sig fullständigt utan musiken, även om de blir ännu starkare ackompanjerade av resten.

Jag håller verkligen verkligen med. Det där "perfekta, polerade, blanka" ger absolut ingen känsla. Det är ju så (enligt min tolkning) att inte ens de vackraste kärlekstexterna av Jocke är helt igenom lyckliga. Det finns nån liten tvekan, tagg, tanke i bakhuvudet av trasighet, osäkerhet, en känsla av lycka som man inte riktigt kan vara säker på. En slags lycka med gråten i halsen. Den känslan kommer aldrig fram i de där cover-versionerna och då försvinner en stor del av upplevelsen.

[meneca]

Jag håller verkligen verkligen med. Det där "perfekta, polerade, blanka" ger absolut ingen känsla. Det är ju så (enligt min tolkning) att inte ens de vackraste kärlekstexterna av Jocke är helt igenom lyckliga. Det finns nån liten tvekan, tagg, tanke i bakhuvudet av trasighet, osäkerhet, en känsla av lycka som man inte riktigt kan vara säker på. En slags lycka med gråten i halsen. Den känslan kommer aldrig fram i de där cover-versionerna och då försvinner en stor del av upplevelsen.

Exakt, det är just det som gör kent underbara. Det är just det som gör kent unika. Du definierar just det element som gör att jag älskar kent.

[buster89]

Jockes röst har ett djup, hur han växlar på tonen mellan mörk och ljus är något av vad som får hans ord att låta äkta. Sista spåret på EPIS "Passagerare" börjar verkligen sjunka in hos mig nu, och när jag tidigare i dag lyssnade på den medan jag tecknade var jag tvungen att ta en paus ifrån arbetet..."Fast allt är likadant" satte igång tårarna. Det är sättet han sjunger på. Helt fantastiskt. Jocke är en utav några få andra artister (Elliott Smith, Nick Drake och Olle Ljungström är några andra) som kan få mig att gråta bara med att växla på tonen. Det är dom där nyanserna som några få artister vet hur man hittar gång på gång.

[Vettvilling]

Jag reagerar på hur Jocke så tydligt artikulerar vissa ord som det när han sjunger.

Exempelvis i "Ismael":
"Jag antar DET VAR kallt", med uttal bokstav för bokstav.

I refrängen på "Ärlighet respekt kärlek" sjunger han:
"försökte älska DET jag tog", med tydligt t-ljud i det.

Är detta något han lagt sig till med på senare tid? Jag minns inte att han artikulerade så övertydligt på t.ex. Isola - snarare tvärtom! Jag reagerar för att det låter krystat och tillgjort. Ingen skulle väl säga "jag trodde deT vaR kallt" i vardagligt tal. Gör ens Jocke det, undrar man?

[olivia b]

Jag reagerar på hur Jocke så tydligt artikulerar vissa ord som det när han sjunger.

Exempelvis i "Ismael":
"Jag antar DET VAR kallt", med uttal bokstav för bokstav.

I refrängen på "Ärlighet respekt kärlek" sjunger han:
"försökte älska DET jag tog", med tydligt t-ljud i det.

Är detta något han lagt sig till med på senare tid? Jag minns inte att han artikulerade så övertydligt på t.ex. Isola - snarare tvärtom! Jag reagerar för att det låter krystat och tillgjort. Ingen skulle väl säga "jag trodde deT vaR kallt" i vardagligt tal. Gör ens Jocke det, undrar man?

Det beror ju på vad man vill ha sagt, vad man betonar. Eller att det passar in helt enkelt. Eller så är det bara ett infall, för att det låter bättre. Tycker nog att det låter bättre om man sätter konsonanten, särskilt när tempot är lägre.
Till exempel i ÄRK blir känslan mer kantig, "älska det jag tog", än om han sjungit "älska de ja tog".
Annars är Jocke otroligt bra på att skriva text som passar musiken som en särdeles välpassande handske, med alla betoningar och allt vad det innebär.

På Isola kunde väl inte producenten (Zed i så fall. Kanske var någon annan?) svenska, så Jockes sång blev mer som ett instrument, och därmed inte så välartikulerat, så att hur han sjöng blev viktigare än vad.

[okQ8]

jockes röst smeker öronen

jag älskar den under team building speciellt mycket
"och hon säger det så mjukt, som om hon pratar till ett barn..."

[IrländskIdol]

jockes röst smeker öronen

jag älskar den under team building speciellt mycket
"och hon säger det så mjukt, som om hon pratar till ett barn..."

Kan inte annat än att hålla med. Tyvärr tycker jag att den blir lite tjatig emot slutet, när man lyssnat på de 19 "Alltid med dig". Men det gör inte så mycket. Som du säger, jockes röst smeker öronen och framförallt i den låten.

[okQ8]

Kan inte annat än att hålla med. Tyvärr tycker jag att den blir lite tjatig emot slutet, när man lyssnat på de 19 "Alltid med dig". Men det gör inte så mycket. Som du säger, jockes röst smeker öronen och framförallt i den låten.

jo jag håller med där, kanske lite för många alltid med dig. 19 ggr av samma mening behöver naturligtvis inte betyda tjat, på ensam lång väg hem är det exempelvis jättefint. Låtens mening ligger just i det stycket tycker jag.
men just alltid med dig kan jag hålla med dig !

[Mats Carlsson]

Han har alltid låtit som en skitnödig Uno Svenningsson på nedåttjack.

[kentunge]

Jag känner att det är på sin plats med ett Karin Boye citat...

Ur "Hur kan jag säga..."

Hur kan jag säga om din röst är vacker
Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig...

väldigt vackert passande citat <3
och ja, Jockes röst är den finaste som finns

[Indie-Jens]

Han har alltid låtit som en skitnödig Uno Svenningsson på nedåttjack.

Du har alltid skrivit inlägg som en lökig musikjournalist utan kompetens.

[Kentina]

Det är sorgligt med människor som försöker få uppmärksamhet genom att såra eller dissa andra. Det bästa man kan göra är att ignorera.

[hagelstorm]

Alltså. Hans röst i "Passagerare" <3 nomnom. Mörk, manlig och fin. För övrigt den finaste duetten någonsin.