1. Minimalen
2. Glasäpplen
3. Ismael
4. Ensam lång väg hem
5. Team building
Hade svårt att välja mellan Team building och Gamla Ullevi som nr. 5
Mina tankar är så klara nu
Ni kan släppa den där bomben nu
Över axeln ser jag pärlband av blåljus
Vår hämnd blir ljuv
Skisser för sommaren tycker jag har fått oförtjänt lite röster. Kan det vara så att hardcore-kentfansen som vanligt ska gå emot strömmen och tycka det som "allmänheten" gillar är det sämsta?
Skulle jag träffa oss och vara 15, skulle jag bli otroligt besviken. "Vilka är de här trötta, feta gubbjävlarna?"
Lite intressant att se resultatet. Det stämmer betydligt bättre med min smak än omröstningen om bästa låt.
Några tankar om låtarna:
Glasäpplen/Minimalen = de två låtar som har kryddats mest med medryckande elektroniska ljud, som bara växer ju mer jag hör dem, dessutom byter låtarna karaktär med allt från Kent-ångest till avslutande elektroniska partier ... jag gillar verkligen det här moderna Kent. Har växt sig in på Topp 5.
Ismael/Team building = de två låtar som känns mest perfekta eller slipade, vilket möjligen kan uppfattas som "tråkigt" i längden, men det kan inte hjälpas, jag gillar den här sortens medryckande och välbalanserade hittar. Givna på Topp 5, just nu.
Ensam lång väg hem = skivans Vy från ett luftslott, med luftiga slingor och sköna tempoväxlingar. Något av ett tvillingspår till Team building, om än mindre direkt. Topp 5 tack vare dynamiken.
----------------------------------------------------------
Gamla Ullevi = närmast Topp 5, gillar verkligen den här medryckande singeln, bland det bästa Kent gjort i genren glad pop.
Passageraren = ömsom så vacker, ömsom "för" fin ... vet inte hur den här kommer att växa i längden, potentiell risk för att bli härsket smör. Å andra sidan känns "Det finns inga ord" bättre än någonsin nu.
ÄRK/VDMMB = låtar som har sina riktigt sköna partier, men ÄRK känns så betonat känslosam på något kontrollerat sätt och VDMMB har lite samma monotona uppbyggnad/refräng. Riktigt bra låtar, men något som inte känns helt hundra.
Skisser för sommaren = vissa verkar tro att Kentfans vägrar att tycka om den här låten för att den är för glad/publikfriande/main stream, men ... Det är ingen tvekan om att den har viss charm som "nya glada Kent", men det är något med upprepningar av ord som "säg det igen" (eller vad jag nu lyckas höra) som blir lite svårhanterligt (på samma sätt som jag hade så svårt för "ingen ingen ingen ingen hör" i Socker under flera år).
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
Vad ska man säga namokab?
Du summerar kontentan in i minsta perfektion av sannesenlighet!![]()
KAPITÄN EUROPA - Die Erste Arkengel
http://www.thejohnsongalleries.com/i...%20Michael.jpg
KAPITÄN EUROPA - Die Erste Arkengel
http://www.thejohnsongalleries.com/i...%20Michael.jpg
1. Ismael
2. Glasäpplen
3. Minimalen
4. Varje gång du möter min blick
5. Gamla Ullevi
Ensam lång väg hem
Team Building
Passagerare
Respekt, ärlighet, kärlek
Varje gång du möter...
Tyvärr råkade jag i all hast räkna fel och röstade dessutom på Ismael.
Glasäpplen
Ismael
Ärlighet respekt kärlek
Ensam lång väg hem
Team building
Man får ju en känsla av att "Skisser för sommaren" och "Gamla Ullevi" ligger sist bara för att de är släppta som singel, och att vi hört dem mer än övriga låtar... Jag har själv inte röstat på någon av dem. Egentligen vet jag inte varför, men jag tycker alltid det är svårt att bedöma förstasingeln rättvist i förhållande till övriga låtar på albumet. De är ju alls inga dåliga låtar!
Jøss, så jevnt det er! Ismael hadde jeg som beste spor på platen etter de tre første gjennomlyttingene, men nå var den faktisk ikke med blant mine topp 5.