Vilken är bäst live?

[Bikinipop]

Team Building hade varit bäst om de hade kört den, men Gamla Ullevi är så jävla fet live (:

[olivia b]

Jag hade nog sagt Gamla Ullevi om de inte kixat bort introt och fumlat delar av första versen i Göteborg, som var den enda konserten jag var på.
Men över lag så var jag nästan förvånad över vilket mottagande de nya låtarna fick, särskilt Ensam och Ismael.

[Too-ticki]

Ensam lång väg hem. Och jag tyckte inte så mycket om skisser för sommaren på skivan, men det var bättre live... inte bäst, men mycket bättre!

[Innanfrosten]

Ensam lång väg hem. Och jag tyckte inte så mycket om skisser för sommaren på skivan, men det var bättre live... inte bäst, men mycket bättre!

SFS är en bra låt, men dock är den ännu bättre live.

[hagelstorm]

ISMAEL. Speciellt under spelningen i Parken Zoo. Spöregnet <3

[erol]

Ismael var grym, är grym

[Juni (Lilla Ego)]

Skisser för sommaren är så härlig, särskilt live!

[Kobbe]

Ismael var definitivt en av höjdpunkterna i Göteborg, Ensam lång väg hem likaså. Jag skulle väldigt gärna höra Glasäpplen och Varje gång du möter min blick under senare konserter.

[Zoushoka]

Säkert, och jag gillade också väldigt mycket att Kent sparade en fantastisk låt som Det finns inga ord till den här konserten (liksom Ensamheten), ett mycket bra grepp när det finns för många bra låtar på en skiva (Röd) för att spela alla under första turnén. Vi kommer säkert att få höra andra låtar från EPIS vid ett senare tillfälle. Hoppas alltså.
För att uttrycka några tafatta förhoppningar skulle jag gärna höra Glasäpplen live. Jag tror att den har riktig växtvärkspotential som kommer att bli mer och mer uttalad ju mer vi får höra den.

håller med dig där,

annars var ismael fet i spöregenet på parken, som någon här nämnde.

[Thim]

Jag såg EIPS-låtarna vid två tillfällen, Peace & Love och Långholmen. Under Peace & Love var väl ändå Skisser för sommare bättre än Gamla ullevi, tycker jag.

Långholmen däremot, var på många sätt en mycket mysigare spelning. Inte bättre, men mysigare.
Där vill jag nog hålla Ensam lång väg hem som den bästa. Ismael var fet, givetvis, men Ensam lång väg hem matchade mer det "mysiga" jag talade om. Det var helt enkelt en sån där fin somrig kväll, på en fin somrig plats, med ett fint somrigt kent.