Glädjetråden

[-hulda-]

Jag är sedan en månad tillbaka både färdigutbildad och fastanställd. Något som glädjer mig oerhört med tanke på hur livet sett ut innan. Frugan är grym, barnen är söta (Men olydiga som fan!) och framtiden är ljus. Hej och hå. Första semestern någonsin om några dagar. Känns...weird.

Fint att det går bra och ser ljust ut för såna man tycker om! <3

[J. Bergtagen]

Fint att det går bra och ser ljust ut för såna man tycker om! <3

Visst är det!

[Laila Mari-Gigi Andersen]

Hej.
Jag hoppas att ni alla mår bra!


Jag ville gärna prata om något ganska allvarligt och något man kanske inte pratar om för än det är för sent - bröstcancer...
Det första min läkare frågade mig om när jag stod framför henne skakande och chockad över att ha upptäckt en knuta i mitt bröst: “När var sista gången du kollade dina bröst?”
"…ehm…hmm…? Ja, jag tror kanske att det var någon gång innanför sista året… kanske…"


Det som jag kände var faktisk inte knuten, det var tre cystor och det var först när jag, 3 dagar senare, fick gjort mammografi och ultraljudsundersökning att läkaren upptäckte en liten skugga bakom én av cystorna… två veckor senare blev jag opererad.
Även om jag - i bröstcancer världen, är ung behövde jag inte få kemoterapi, men fick “bara” 20 strålbehandlingar, varav 5 av dem var extra stora “boosts” och sen skulle jag ha börjat med 10 års antiöstrogen-behandling. …meeeeen eftersom att jag är cancerfri nu, vill jag bara “reconnect” med min kropp och hitta igen balansen i min kropp - naturligt om det går.


Jag berättar detta för att uppmana er att komma ihåg att kontrollera era bröst en gång i månaden.
Jag hade oerhört tur!!
Om det inte hade varit för cystorna kunde tumören ha satt där i flera år innan jag eller en läkare skulle ha märkt den (den var väldigt liten: 5x7mm), och jag fick behålla mitt bröst och så mycket, mycket viktigare (!) mitt liv.
Men när det är sagt, så kände jag under hela augusti månad att något var “fel”. Plötsligt sov jag sju timmar varje natt (brukar sova 5-6 timmar), jag var konstant trött och sen förlorade jag 3 kilo på én månad. Normalt väger jag mellan 61-63 kg och plötsligt vägde jag under 58kg… Så jag liksom kände att något var helt fel med kroppen min. Och på någon plötslig ingivelse fredag kväll d.17 sep. kollade jag… och sekunden efter föll hela min värld ihop.
Jag, som aldrig skulle bli sjuk, inte allvarligt i alla fall, hittade en knuta! Lyssna på kroppen din!


Den värsta tiden var från när jag upptäckte "knuten" på fredags kvällen tills jag kunde ringa till min läkare måndagsmorgon - värsta helgen i hela mitt liv!
Lyckligtvis var min cancer 100% östrogen receptiv och inte ärftlig!


Please, snälla, kolla dina bröst - eller uppmana din flickvän/partner/fru att kolla hennes bröst!
Det handlar om liv.


Nu har jag ett fyra centimeter långt ärr på ena bröstet och ett tre centimeter långt ärr i ena armhålan. Och ja, jag bär mina ärr med glädje. Jag ser på dem varje morgon och varje kväll och de är en ständig påminnelse om att leva livet och vara så oerhört tacksam för varje dag jag får.
Och de fyra små prick-tatueringarna jag har fått, så att jag lå korrekt under strålkanonen - en liten prick rätt under min bröstkorg, en på varje sida och en rätt ovanför mina bröst. …Jag ser dem som min personliga kompass ros, så att jag alltid känner igen den rätta vägen för mig.


Jag vet att jag har sagt så många gånger förut: men livet är kort, snälla! - slösa inte bort det på att gnälla, att avundas eller blir irriterad över saker som inte spelar någon roll.
Vara tacksam för att du vaknar på morgonen, att du lever, att du har ett tak över huvudet och mat på bordet, att du har din goda hälsa och människor du älskar och om du har tur de kanske till och med älskar dig tillbaka.
Du är rik.
Njut av livet, gör det som gör dig lycklig!
Vänta inte på morgon dagen, åk/springa/ringa/skriva/kyss/älsk nu.
Föjl drömmen din, resa dit du vill, ringa honom/henne nu och säg hur du känner.
Våga lite mer idag!
Livet är smärtsamt kort och och det är bättre att ha försökt och misslyckats då inte ha provat alls.


Le lite mera, älska lite mera, vara lite snällare än du måste vara och sluta gnälla.


Om det känns lite svårt, kom hit och jag ska ge dig en kram tills du ler igen. <3
Våga älska andra lite mera …gäller också mig själv. Att våga öppna sig/mig för kärleken och acceptera att någon älskar dig/mig för den du/jag är.

Tack för alla åren härinne, för alla ni intressanta och underbara människor som jag har haft tur att få träffa, vissa har jag även fått träffa irl och de har varit absolutely fabulous and loveable!
Snö, jag kommer svara dig snart, tack för att du fortsatte skriva mig även när jag inte hade energin att svara dig. Du är en skatt - på så många sätt! <3


Och tack för musiken. <3 nu ska jag dra ut och förändra min värld, sluta jobbet och chase that dream of mine ...och du, kommer du med?
<3 Lots of love, Laila Mari-Gigi


PS. kolla bröstarna! - puss.

[Oktjabrj]

Hej.
Jag hoppas att ni alla mår bra!

Jag ville gärna prata om något ganska allvarligt och något man kanske inte pratar om för än det är för sent - bröstcancer...
Det första min läkare frågade mig om när jag stod framför henne skakande och chockad över att ha upptäckt en knuta i mitt bröst: “När var sista gången du kollade dina bröst?”
"…ehm…hmm…? Ja, jag tror kanske att det var någon gång innanför sista året… kanske…"


Det som jag kände var faktisk inte knuten, det var tre cystor och det var först när jag, 3 dagar senare, fick gjort mammografi och ultraljudsundersökning att läkaren upptäckte en liten skugga bakom én av cystorna… två veckor senare blev jag opererad.
Även om jag - i bröstcancer världen, är ung behövde jag inte få kemoterapi, men fick “bara” 20 strålbehandlingar, varav 5 av dem var extra stora “boosts” och sen skulle jag ha börjat med 10 års antiöstrogen-behandling. …meeeeen eftersom att jag är cancerfri nu, vill jag bara “reconnect” med min kropp och hitta igen balansen i min kropp - naturligt om det går.


Jag berättar detta för att uppmana er att komma ihåg att kontrollera era bröst en gång i månaden.
Jag hade oerhört tur!!
Om det inte hade varit för cystorna kunde tumören ha satt där i flera år innan jag eller en läkare skulle ha märkt den (den var väldigt liten: 5x7mm), och jag fick behålla mitt bröst och så mycket, mycket viktigare (!) mitt liv.
Men när det är sagt, så kände jag under hela augusti månad att något var “fel”. Plötsligt sov jag sju timmar varje natt (brukar sova 5-6 timmar), jag var konstant trött och sen förlorade jag 3 kilo på én månad. Normalt väger jag mellan 61-63 kg och plötsligt vägde jag under 58kg… Så jag liksom kände att något var helt fel med kroppen min. Och på någon plötslig ingivelse fredag kväll d.17 sep. kollade jag… och sekunden efter föll hela min värld ihop.
Jag, som aldrig skulle bli sjuk, inte allvarligt i alla fall, hittade en knuta! Lyssna på kroppen din!


Den värsta tiden var från när jag upptäckte "knuten" på fredags kvällen tills jag kunde ringa till min läkare måndagsmorgon - värsta helgen i hela mitt liv!
Lyckligtvis var min cancer 100% östrogen receptiv och inte ärftlig!


Please, snälla, kolla dina bröst - eller uppmana din flickvän/partner/fru att kolla hennes bröst!
Det handlar om liv.


Nu har jag ett fyra centimeter långt ärr på ena bröstet och ett tre centimeter långt ärr i ena armhålan. Och ja, jag bär mina ärr med glädje. Jag ser på dem varje morgon och varje kväll och de är en ständig påminnelse om att leva livet och vara så oerhört tacksam för varje dag jag får.
Och de fyra små prick-tatueringarna jag har fått, så att jag lå korrekt under strålkanonen - en liten prick rätt under min bröstkorg, en på varje sida och en rätt ovanför mina bröst. …Jag ser dem som min personliga kompass ros, så att jag alltid känner igen den rätta vägen för mig.


Jag vet att jag har sagt så många gånger förut: men livet är kort, snälla! - slösa inte bort det på att gnälla, att avundas eller blir irriterad över saker som inte spelar någon roll.
Vara tacksam för att du vaknar på morgonen, att du lever, att du har ett tak över huvudet och mat på bordet, att du har din goda hälsa och människor du älskar och om du har tur de kanske till och med älskar dig tillbaka.
Du är rik.
Njut av livet, gör det som gör dig lycklig!
Vänta inte på morgon dagen, åk/springa/ringa/skriva/kyss/älsk nu.
Föjl drömmen din, resa dit du vill, ringa honom/henne nu och säg hur du känner.
Våga lite mer idag!
Livet är smärtsamt kort och och det är bättre att ha försökt och misslyckats då inte ha provat alls.


Le lite mera, älska lite mera, vara lite snällare än du måste vara och sluta gnälla.


Om det känns lite svårt, kom hit och jag ska ge dig en kram tills du ler igen. <3
Våga älska andra lite mera …gäller också mig själv. Att våga öppna sig/mig för kärleken och acceptera att någon älskar dig/mig för den du/jag är.

Tack för alla åren härinne, för alla ni intressanta och underbara människor som jag har haft tur att få träffa, vissa har jag även fått träffa irl och de har varit absolutely fabulous and loveable!
Snö, jag kommer svara dig snart, tack för att du fortsatte skriva mig även när jag inte hade energin att svara dig. Du är en skatt - på så många sätt! <3


Och tack för musiken. <3 nu ska jag dra ut och förändra min värld, sluta jobbet och chase that dream of mine ...och du, kommer du med?
<3 Lots of love, Laila Mari-Gigi


PS. kolla bröstarna! - puss.

Nu var det ett tag sedan sist men jag vill säga att jag mår bra. När forumet nu går mot nedläggning är det ju läge att visa att man finns kvar, eller hur? Fint skrivet av dig och jag är glad att det verkar ha fungerat med behandlingen!
Tack för allt bra du har tänkt och har sagt här på forumet! Du har gett många fläktar av värme!

[snö]

[FONT="]Hej.
Jag hoppas att ni alla mår bra![/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Jag ville gärna prata om något ganska allvarligt och något man kanske inte pratar om för än det är för sent - bröstcancer...[/FONT]
[FONT="]Det första min läkare frågade mig om när jag stod framför henne skakande och chockad över att ha upptäckt en knuta i mitt bröst: “När var sista gången du kollade dina bröst?”
"…ehm…hmm…? Ja, jag tror kanske att det var någon gång innanför sista året… kanske…" [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Det som jag kände var faktisk inte knuten, det var tre cystor och det var först när jag, 3 dagar senare, fick gjort mammografi och ultraljudsundersökning att läkaren upptäckte en liten skugga bakom én av cystorna… två veckor senare blev jag opererad. [/FONT]
[FONT="]Även om jag - i bröstcancer världen, är ung behövde jag inte få kemoterapi, men fick “bara” 20 strålbehandlingar, varav 5 av dem var extra stora “boosts” och sen skulle jag ha börjat med 10 års antiöstrogen-behandling. …meeeeen eftersom att jag är cancerfri nu, vill jag bara “reconnect” med min kropp och hitta igen balansen i min kropp - naturligt om det går.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Jag berättar detta för att uppmana er att komma ihåg att kontrollera era bröst en gång i månaden.[/FONT]
[FONT="]Jag hade oerhört tur!! [/FONT]
[FONT="]Om det inte hade varit för cystorna kunde tumören ha satt där i flera år innan jag eller en läkare skulle ha märkt den (den var väldigt liten: 5x7mm), och jag fick behålla mitt bröst och så mycket, mycket viktigare (!) mitt liv. [/FONT]
[FONT="]Men när det är sagt, så kände jag under hela augusti månad att något var “fel”. Plötsligt sov jag sju timmar varje natt (brukar sova 5-6 timmar), jag var konstant trött och sen förlorade jag 3 kilo på én månad. Normalt väger jag mellan 61-63 kg och plötsligt vägde jag under 58kg… Så jag liksom kände att något var helt fel med kroppen min. Och på någon plötslig ingivelse fredag kväll d.17 sep. kollade jag… och sekunden efter föll hela min värld ihop. [/FONT]
[FONT="]Jag, som aldrig skulle bli sjuk, inte allvarligt i alla fall, hittade en knuta! Lyssna på kroppen din![/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Den värsta tiden var från när jag upptäckte "knuten" på fredags kvällen tills jag kunde ringa till min läkare måndagsmorgon - värsta helgen i hela mitt liv![/FONT]
[FONT="]Lyckligtvis var min cancer 100% östrogen receptiv och inte ärftlig![/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Please, snälla, kolla dina bröst - eller uppmana din flickvän/partner/fru att kolla hennes bröst! [/FONT]
[FONT="]Det handlar om liv.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Nu har jag ett fyra centimeter långt ärr på ena bröstet och ett tre centimeter långt ärr i ena armhålan. Och ja, jag bär mina ärr med glädje. Jag ser på dem varje morgon och varje kväll och de är en ständig påminnelse om att leva livet och vara så oerhört tacksam för varje dag jag får. [/FONT]
[FONT="]Och de fyra små prick-tatueringarna jag har fått, så att jag lå korrekt under strålkanonen - en liten prick rätt under min bröstkorg, en på varje sida och en rätt ovanför mina bröst. …Jag ser dem som min personliga kompass ros, så att jag alltid känner igen den rätta vägen för mig. [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Jag vet att jag har sagt så många gånger förut: men livet är kort, snälla! - slösa inte bort det på att gnälla, att avundas eller blir irriterad över saker som inte spelar någon roll.[/FONT]
[FONT="]Vara tacksam för att du vaknar på morgonen, att du lever, att du har ett tak över huvudet och mat på bordet, att du har din goda hälsa och människor du älskar och om du har tur de kanske till och med älskar dig tillbaka.[/FONT]
[FONT="]Du är rik. [/FONT]
[FONT="]Njut av livet, gör det som gör dig lycklig! [/FONT]
[FONT="]Vänta inte på morgon dagen, åk/springa/ringa/skriva/kyss/älsk nu. [/FONT]
[FONT="]Föjl drömmen din, resa dit du vill, ringa honom/henne nu och säg hur du känner. [/FONT]
[FONT="]Våga lite mer idag! [/FONT]
[FONT="]Livet är smärtsamt kort och och det är bättre att ha försökt och misslyckats då inte ha provat alls.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Le lite mera, älska lite mera, vara lite snällare än du måste vara och sluta gnälla.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Om det känns lite svårt, kom hit och jag ska ge dig en kram tills du ler igen. <3 [/FONT]
[FONT="]Våga älska andra lite mera …gäller också mig själv. Att våga öppna sig/mig för kärleken och acceptera att någon älskar dig/mig för den du/jag är. [/FONT]
[FONT="] [/FONT]
[FONT="]Tack för alla åren härinne, för alla ni intressanta och underbara människor som jag har haft tur att få träffa, vissa har jag även fått träffa irl och de har varit absolutely fabulous and loveable! [/FONT]
[FONT="]Snö, jag kommer svara dig snart, tack för att du fortsatte skriva mig även när jag inte hade energin att svara dig. Du är en skatt - på så många sätt! <3 [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Och tack för musiken. <3 nu ska jag dra ut och förändra min värld, sluta jobbet och chase that dream of mine ...och du, kommer du med? [/FONT]
[FONT="]<3 Lots of love, Laila Mari-Gigi [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
PS. kolla bröstarna! - puss.

Det är fint skrivet av dig och jag önskar dig all välgång!
Vi höres !

[-hulda-]

[FONT="]Hej.
Jag hoppas att ni alla mår bra![/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Jag ville gärna prata om något ganska allvarligt och något man kanske inte pratar om för än det är för sent - bröstcancer...[/FONT]
[FONT="]Det första min läkare frågade mig om när jag stod framför henne skakande och chockad över att ha upptäckt en knuta i mitt bröst: “När var sista gången du kollade dina bröst?”
"…ehm…hmm…? Ja, jag tror kanske att det var någon gång innanför sista året… kanske…" [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Det som jag kände var faktisk inte knuten, det var tre cystor och det var först när jag, 3 dagar senare, fick gjort mammografi och ultraljudsundersökning att läkaren upptäckte en liten skugga bakom én av cystorna… två veckor senare blev jag opererad. [/FONT]
[FONT="]Även om jag - i bröstcancer världen, är ung behövde jag inte få kemoterapi, men fick “bara” 20 strålbehandlingar, varav 5 av dem var extra stora “boosts” och sen skulle jag ha börjat med 10 års antiöstrogen-behandling. …meeeeen eftersom att jag är cancerfri nu, vill jag bara “reconnect” med min kropp och hitta igen balansen i min kropp - naturligt om det går.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Jag berättar detta för att uppmana er att komma ihåg att kontrollera era bröst en gång i månaden.[/FONT]
[FONT="]Jag hade oerhört tur!! [/FONT]
[FONT="]Om det inte hade varit för cystorna kunde tumören ha satt där i flera år innan jag eller en läkare skulle ha märkt den (den var väldigt liten: 5x7mm), och jag fick behålla mitt bröst och så mycket, mycket viktigare (!) mitt liv. [/FONT]
[FONT="]Men när det är sagt, så kände jag under hela augusti månad att något var “fel”. Plötsligt sov jag sju timmar varje natt (brukar sova 5-6 timmar), jag var konstant trött och sen förlorade jag 3 kilo på én månad. Normalt väger jag mellan 61-63 kg och plötsligt vägde jag under 58kg… Så jag liksom kände att något var helt fel med kroppen min. Och på någon plötslig ingivelse fredag kväll d.17 sep. kollade jag… och sekunden efter föll hela min värld ihop. [/FONT]
[FONT="]Jag, som aldrig skulle bli sjuk, inte allvarligt i alla fall, hittade en knuta! Lyssna på kroppen din![/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Den värsta tiden var från när jag upptäckte "knuten" på fredags kvällen tills jag kunde ringa till min läkare måndagsmorgon - värsta helgen i hela mitt liv![/FONT]
[FONT="]Lyckligtvis var min cancer 100% östrogen receptiv och inte ärftlig![/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Please, snälla, kolla dina bröst - eller uppmana din flickvän/partner/fru att kolla hennes bröst! [/FONT]
[FONT="]Det handlar om liv.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Nu har jag ett fyra centimeter långt ärr på ena bröstet och ett tre centimeter långt ärr i ena armhålan. Och ja, jag bär mina ärr med glädje. Jag ser på dem varje morgon och varje kväll och de är en ständig påminnelse om att leva livet och vara så oerhört tacksam för varje dag jag får. [/FONT]
[FONT="]Och de fyra små prick-tatueringarna jag har fått, så att jag lå korrekt under strålkanonen - en liten prick rätt under min bröstkorg, en på varje sida och en rätt ovanför mina bröst. …Jag ser dem som min personliga kompass ros, så att jag alltid känner igen den rätta vägen för mig. [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Jag vet att jag har sagt så många gånger förut: men livet är kort, snälla! - slösa inte bort det på att gnälla, att avundas eller blir irriterad över saker som inte spelar någon roll.[/FONT]
[FONT="]Vara tacksam för att du vaknar på morgonen, att du lever, att du har ett tak över huvudet och mat på bordet, att du har din goda hälsa och människor du älskar och om du har tur de kanske till och med älskar dig tillbaka.[/FONT]
[FONT="]Du är rik. [/FONT]
[FONT="]Njut av livet, gör det som gör dig lycklig! [/FONT]
[FONT="]Vänta inte på morgon dagen, åk/springa/ringa/skriva/kyss/älsk nu. [/FONT]
[FONT="]Föjl drömmen din, resa dit du vill, ringa honom/henne nu och säg hur du känner. [/FONT]
[FONT="]Våga lite mer idag! [/FONT]
[FONT="]Livet är smärtsamt kort och och det är bättre att ha försökt och misslyckats då inte ha provat alls.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Le lite mera, älska lite mera, vara lite snällare än du måste vara och sluta gnälla.[/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Om det känns lite svårt, kom hit och jag ska ge dig en kram tills du ler igen. <3 [/FONT]
[FONT="]Våga älska andra lite mera …gäller också mig själv. Att våga öppna sig/mig för kärleken och acceptera att någon älskar dig/mig för den du/jag är. [/FONT]
[FONT="] [/FONT]
[FONT="]Tack för alla åren härinne, för alla ni intressanta och underbara människor som jag har haft tur att få träffa, vissa har jag även fått träffa irl och de har varit absolutely fabulous and loveable! [/FONT]
[FONT="]Snö, jag kommer svara dig snart, tack för att du fortsatte skriva mig även när jag inte hade energin att svara dig. Du är en skatt - på så många sätt! <3 [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
[FONT="]Och tack för musiken. <3 nu ska jag dra ut och förändra min värld, sluta jobbet och chase that dream of mine ...och du, kommer du med? [/FONT]
[FONT="]<3 Lots of love, Laila Mari-Gigi [/FONT]
[FONT="]
[/FONT]
PS. kolla bröstarna! - puss.

Fina fina Laila! Tack för påminnelsen. Cancer är... skit... har haft i min närhet sista året.
Sen börjar det väl snart bli dags för en liten utflykt och fikaträff? Det tycker jag! <3

[-hulda-]

Nu var det ett tag sedan sist men jag vill säga att jag mår bra. När forumet nu går mot nedläggning är det ju läge att visa att man finns kvar, eller hur? Fint skrivet av dig och jag är glad att det verkar ha fungerat med behandlingen!
Tack för allt bra du har tänkt och har sagt här på forumet! Du har gett många fläktar av värme!

Fint att det är väl med dig!!!