747

[The Plague]

Man måste också ta hänsyn till vad temat för hela Isola är - längtan om ett annat liv nån annanstans och färden dit - det är där 747 bryter av o krossar drömmen.
Sedan borde man ju nu mera se till det faktum att The Hjärta & Smärta ep tar vid och beskriver vad som händer efter det att Isola utspelar sig. Där hamnar man mitt i en kamp(vilken är oundviklig om man vill hamna i drömvärlden man längtar till på Isola - man kommer vara tvungen att sätta allt på sin spets, vara jagat av blåljus etc) och kratern i Ansgar och Evelyne är ganska troligt den efter att planet har kraschat.

[hundradelssekund]

@k747ent
Jocke menar att 747 innehåller du&jag's döden: Det handlar om ett älskande par som t.ex. Ansgar&Evelyne men man vet att de kan inte överleva. Det påminner "Romeo & Julia"-temat som vändas om i "Romeo återvänder ensam".

@ThePlague
The Hjärta&Smärta reflekterar den typiska vänstermelankolin (se '67/'68).

[The Plague]

@ThePlague
The Hjärta&Smärta reflekterar den typiska vänstermelankolin (se '67/'68).

Melankoli och melankoli, jo det blir det väl ur ett existentialistiskt perspektiv. Det är ju inte en vidare hoppfull kamp, men som personer som dem på ep'n är/känner sig tvingade att göra. Och även om den var mer definierad 67-68 så pågår den ju hela tiden.
Och som Jocke hela tiden lyfter fram grundar sig hela grejen i tron på kärlek.
Kärleken får folk att slåss för kärleken.

[hundradelssekund]

Att slåss för kärleken fungerar bara till ett viss mån... därefter följer våld (Nålens öga) eller en katastrof (747).

[The Plague]

Att slåss för kärleken fungerar bara till ett viss mån... därefter följer våld (Nålens öga) eller en katastrof (747).

Eh ok, vem är det som slåss för kärleken i Nålens Öga?
Jag tycker inte det som efterföljer 747 är en katastrof. Ansgar och Evelyne ligger ju t.o.m och ler.

[Halka]

Tror inte Jockes har så mycket konkreta tankar bakom sina texter, mer en slags uppmålning av en ganska momentär situation, atmosfär eller miljö

[hundradelssekund]

@ThePlague

Nålens Öga: Skuggan. Men det blir för mycket psykologiskt...
Våld finns också i Klåparen. - Jag menar att där finns låttexter var någon försöker att framtvinga kärleken och passerar (därmed) en moraliska gräns.

747: Jag tror katastrofen är omskrivat med "gummi, glas och metal".
Ansgar & Evelynes historien ligger i det förflutna. Jag antar att låten
berättar om en kärlek som är förgången/död. Katastrofen beror på deras
"krig" och Ansgars "misstag".
(Överhuvud taget är The hjärta&smärta en EP som syftar på efterlivet
/himlen.)

[The Plague]

@ThePlague

Nålens Öga: Skuggan. Men det blir för mycket psykologiskt...

Helt ärligt, du får klargöra det där.
Antingen har du formulerat dig helt konstigt, eller så använder du dig av någon typ av akademiskt språk jag inte förstår.
Vilket som, behöver du förtydliga det hela.

Våld finns också i Klåparen. - Jag menar att där finns låttexter var någon försöker att framtvinga kärleken och passerar (därmed) en moraliska gräns.

Vart finns våldet, vart försöker subjektet framtvinga nån kärlek och vart passerar denne någon gräns?

[hundradelssekund]

1.)Nålens öga:
- Jag tror att "skuggan" står för en person som befinner sig i en stark/nära relation med subjektet.
- Man kan förestella sig denna relation som en familiära eller kärleksrelation.
- När personen kommer till dörren utlöser han/hon subjektets rädsla: "fjärilar i magen" (= kärlek) "målas upp till ett mönster" (=rädslan).
- För att nå in i subjektets rum måste personen passerar tröskeln (=en gräns).
- Subjektet verkar hjälplöst och är TVUNGEN att acceptera personens närvaron.
- "Skuggan" framtvinger närheten som för han/hon själv kännas som kärlek.
Det menar jag med att träda över en moraliska gräns: Man kan inte framtvinga kärleken mot någons vilja.

2.) Jag menade inte "Klåparen" men "Järnspöken", ursäkta!!!
Här finns ett subjekt som hade försökt att framtvinga kärleken och sedan blivit en mördare: "Tänk vad man kan göra med en liten kniv". Liket ligger under den frostiga marken, "där järnvägen går"...
Det menar jag också med att passera en moraliska gräns: Kampen för kärleken slutade med en katastrof (såsom i klassiska tragedin).

Jag tror att båda låtarna visar att kärlek är begränsad. Också 747.
Tron på kärleken är bara en tröst för att förtränga livets ändlighet.
Ok?

[Beah]

Jag tycker att 747, i alla fall slutet, verkar handla om att de accepterar misslyckandet/döden eller vad det nu är.
"Och när paniken bryter ut, ler du svagt och viskar till mig: du är värd att dö för".

[hundradelssekund]

Precis: De inser ändligheten och leendet verkar att vara en tröst.

[The Plague]

1.)Nålens öga:
- Jag tror att "skuggan" står för en person som befinner sig i en stark/nära relation med subjektet.
- Man kan förestella sig denna relation som en familiära eller kärleksrelation.
- När personen kommer till dörren utlöser han/hon subjektets rädsla: "fjärilar i magen" (= kärlek) "målas upp till ett mönster" (=rädslan).
- För att nå in i subjektets rum måste personen passerar tröskeln (=en gräns).
- Subjektet verkar hjälplöst och är TVUNGEN att acceptera personens närvaron.
- "Skuggan" framtvinger närheten som för han/hon själv kännas som kärlek.
Det menar jag med att träda över en moraliska gräns: Man kan inte framtvinga kärleken mot någons vilja.

2.) Jag menade inte "Klåparen" men "Järnspöken", ursäkta!!!
Här finns ett subjekt som hade försökt att framtvinga kärleken och sedan blivit en mördare: "Tänk vad man kan göra med en liten kniv". Liket ligger under den frostiga marken, "där järnvägen går"...
Det menar jag också med att passera en moraliska gräns: Kampen för kärleken slutade med en katastrof (såsom i klassiska tragedin).

Jag tror att båda låtarna visar att kärlek är begränsad. Också 747.
Tron på kärleken är bara en tröst för att förtränga livets ändlighet.
Ok?

Hänger med helt och hållet.

[Halka]

Jag tycker att 747, i alla fall slutet, verkar handla om att de accepterar misslyckandet/döden eller vad det nu är.
"Och när paniken bryter ut, ler du svagt och viskar till mig: du är värd att dö för".

mjah, jag tror de är för att dom älskar varandra så mycket och är värderar deras relation mer än livet i sej själv, och relationen behåller dom så dom är fortfarande nöjda trots att dom blir berövade livet, för dom har de värdefullaste kvar

[hundradelssekund]

mjah, jag tror de är för att dom älskar varandra så mycket och är värderar deras relation mer än livet i sej själv, och relationen behåller dom så dom är fortfarande nöjda trots att dom blir berövade livet, för dom har de värdefullaste kvar

That's Shakespeare... jag tror inte att Jocke skriver kitsch.

[rose_noire]

jag tror att det är en resa nånstans. riktig eller inre. det är absolut bäst känsla när jag åker i tunneln och ser de där mörka gula ljusen och lyssnar på 747