Japp, de spelade ingen låt alls från HH i Göteborg i somras
Japp, de spelade ingen låt alls från HH i Göteborg i somras
som flugorna på socker betyder ingenting
spelade dom inte Vi kan väl vänta tills imorgon?
edit: jo det gjorde dom. http://forumet.kent.nu/showpost.php?...1&postcount=14
[quote=Raffed;551777]Det känns som om de spelar Hagnesta Hill-låtarna alldeles för sällan på konserterna. Kevlarsjäl kommer då och då och nu i sommras körde de ju Beskyddaren, men annars är det rätt så tomt..
quote]
Musik non stop och Revolt III spelades ju ganska frekvent
på turnén i vintras, Kungen är död och Berg&Dalvana dök
också upp titt som tätt, så jag tycker det är en hel del HH
på gigen ändå. Kevlarsjäl dyker ju upp allt för ofta, har
"lite svårt" för den om man säger så...
Mina tankar är så klara nu
Ni kan släppa den där bomben nu
Över axeln ser jag pärlband av blåljus
Vår hämnd blir ljuv
Jo.. Men för mig som inte fyllde 13 förrän i våras var det min första konsert med Kent i sommras.. Och på den konserten(i Göteborg 25/7) körde de inte en enda HH-låt. Kevlarsjäl har ju körts en hel del på konserterna(om man kollar igenom låtlistorna) men eftersom jag tycker den är så sjuk vacker så tycker jag knappast att det är något negativt.. Kommer förhoppningsvis aldrig tröttna på den..
Senast redigerat av Raffed den 2009-01-28 klockan 16:34.
Var är hjärnan?
Här är våldet.
Fin början, gräsligt avslut på låten.
Absolut. Jag tycker "Det är bara minnen för livet, du tar allting för givet" är repetitivt, skränigt och pågår alltför länge. Detsamma gäller musiken i låtens andra halva (som dessutom fortsätter 2 minuter efter att "Det är bara minnen..." tar slut). Däremot tycker jag att låten skalas av och avslutas snyggt från ca. 7 minuter.
Andra halvan av låten ger mig huvudvärk, första halvan gåshud. Men vad vet jag om att skriva låtar...
Älskar för min del andra halvan av låten
som flugorna på socker betyder ingenting
Nja, ingen låt som kommer att gå till kenthistorien. Tycker på något sät att det är synd att den är 7:47 lång. Det skulle iaf jag vilja att just låten 747 var ensam om på kenthimlen.
Visslaren är en av kents bästa låtar, kontrasterna gör den fantastisk.
Jag resonerar på det sättet att eftersom det är den enda låten i deras diskografi (som jag kan komma på nu) där texten repeteras på detta sätt så är det fullt acceptabelt för min del. För mig känns den biten i Visslaren lika givet som allt annat i låten. Men jag förstår dig.
Du och jag, Döden <3
Repeterad text och massiv ljudvägg som avslut på en låt är ju ett alldeles förträffligt sätt att avsluta en skiva/låt med (se tex Can't Make a Sound av Elliott Smith)
Speciellt när texten och melodin är så bra som i Visslaren.
Älskar låten annars också, refrängen är en av Jockes allra finaste sångmelodier även om den påminner om "Watching the Wheels" men inte tillräckligt för att störa mig. Fantastiska låtar båda två.
älskling; jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
http://hajpland.blogspot.com