Stockholm 28/6

[Putte_Elite]

--Thåström--
(kommer senare)


---kent---

Efter Thåströms magnifika framträdande så är det inte många som skulle våga gå upp för att fortsätta kvällens Game, Set & Match. Det gjorde dock indiepoparna från Tuna. Beteckningen Indie är ju något som följt med från start men utvecklats (Sami är ju nu typ "The Edge")
Nej Sami är Sami, Jocke är Jocke, Martin är Martin & Markus är Markus. (Glöm dock inte Bovin & Brandt, klockrena under kvällens famträdande). Kent är ju idag Kent och faktiskt Sverige största & Bästa rockband. Indie i kents ögon är ett stort rockband som efter många år av stiliga skivomslag till klockrena B-sidor i mina ögon. Kvällen började.

Jag hade ju läst & hört om kvällen innan i Borlänge. Man valde att gå ut stenhårt med Stenbrott. Om jag snabbt tittar till min poänglista på låtlistan längre ner så får låtvalet en femma. Det är oväntat, klockrent & som sagt stenhårt. Med dessutom en för dagen (& gårdagen) upp peppad introdel av låten som fick varma sommarkänslor gå runt exakt som det gjorde när man öppnade med Cowboys på stadion.
Man fortsatte i rask takt med Socker. Socker är vacker, jag skulle vilja jämföra Socker med ett riktigt jävla gott vin som med åren bara blir bättre & bättre (klassiskt). Texten är fantastisk, trumkompet är fantastiskt, Jesus, Z3or & en värld av idioter. Men den stora frågan är "Varför är det ingen som hör?!.."..
Direkt efter så kommer de gamla Blåjeansen fram & publiksång är något som gör mig knäsvag och här är det nog inte en jävel som inte kan orden. Hittillis en fantastisk sommarstart på en spelning.
Max 500 kommer alltid vara en del för sig i mitt kent liv. Den innehåller massor av känslor som lltid kommer fram när man hör denna låt. Idag så håller den men tyvärr så håller den bara för vissa. Alla kan den, men vill vi ha den när kvällens första tre låtval är popiga & melodiösa popunder. Max 500 är en låt som jag skulle ha valt lite längre fram eller skippat helt. Det som vägde upp efter 4 minuter var faktiskt att en utav de bästa live låtarna tuna grabbarna har klev fram & tog ton! Celsius. Vackert, farligt & sesium & syre bländar oss. Publiken tänder till igen & publiksången är fantastisk till Jockes & Markus stämmor.
Sen kom något som alla hade väntat på, haha med alla så kanske bara en liten del utav kentfans skaran räknas men den var välkommen. Jocke som var på en fantastiskt humör idag med leendet på läpparna berättade om konserten på Tanto för ett antal år sedan. Han berättade om skivkontraktet man fick & låten i fråga i största sannolikhet fanns med på låtlistan den aftonen. Kallt Kaffe blev presenterad. Dem 12åriga flickorna med föräldrar rynkade på näsan medans hardcore stod & hoppade med händerna i luften. Fantastisk stämning för en låt som tyvärr bara blev B-sida

Dem unga kentfansen & nyblivna kentare fick sig sedan en hitkavalkad med Berlin, Ingenting, nya singeln Vy från ett luftslott & Kärleken väntar. I ett av fallen "Berlin" så undrar jag vad ljudteknikerna håller på med. Berlin är nog det närmsta kent kommer i Depeche tryck, vart tog volymen vägen? Berlin ska kännas in i benen i kroppen. Besvikelse från min sida ialla fall. De andra tre låtarna satt klockrent & troligtvis så vaknade ljudteknikern till & vill rätta till sitt misstag.

Kvällens höjdpunkt var för mig Vi kan väl vänta tills imorgon. Presenterad från den Blå!.
Ska jag gå in personligare så får män gråta när det är vackert. Jag hörde bakom mig när sista ackordet rann ut från låten; -Det är vackert ibland.
Ja det är vackert, tack som faan utbrister Herr Berg.

Det börjar närma sig sitt slut på första setet; Den Döda Vinkeln innehåller gitarr byten & en Martin Sköld som troligtvis gick på muggen under första verser =)
LSD, någon? är fantastiskt med stenhårda trmmor från Mustonen & döda grävlingar.
Generation ex visar varför den var singel och en snygg Camela visas i bakgrunden. Om du var här/Dom andra fortsätter i samma stuk som på senaste turnén vilket är så rätt som det kan bli. Publiken & Bandet var på så bra humör idag att spelningen går upp på en topp 3 i min kentkonsertslista. Livet är fullt utav listor, fråga Nick Hornby.
Men ljudteknikerna som jag tog upp var nära att få åka på en käftsmäll under 747 första minut. Jockes mick ut får inget ljud. Han hör men inte vi. Tur att den vackra publiken kan lyriken. Men teknikerna igen. Det som är det fantastiska är ju att 747 är ett sådant inferno av känslor så det kan inte få något annat än en femma. Vi vet ju att det aldrig kommer att hända igen. (Visst?)

Kevlarsjäl & Utan dina andetag blir det två första extra numrena. Det fortsätter där kent är som bäst. Att vara vackra. kent har så många vackra låtar, vem höjer sådant? Förutom vi här inne dåra.

Något som man hade hört från dagen innan var den nya låten "Håll ditt huvud högt". Jag låter den sätta sina spår innan jag bedömer den. Kanske kommer jag inte & redigerar om det här om några dagar när jag har smällt det. Jag tror det behövs. Vackert är ett ord som återkommer & ja jag kan inte sluta skriva det.

Mannen i den vita hatten (16år senare) visar återigen varför den ska avsluta konserterna. (Förlåt Tobbe).

Den var om man ska summerar det ännu kortare. En jävligt Vacker kväll. Tack som faan.


01 Stenbrott 5p
02 Socker 5p
03 Blåjeans 4p
04 Max 500 3p
05 Celsius 5p
06 Kallt Kaffe 5p
07 Berlin 3p
08 Ingenting 4p
09 Vy från ett luftslott 4p
10 Kärleken väntar 4p
11 Vi kan väl vänta tills imorgon 5p
12 Den döda vinkeln 4p
13 LSD, någon? 3,5p
14 Generation ex 4p
15 Om du var här 4p
16 Dom andra 4p
17 747 5p

18 Kevlarsjäl 5p
19 Utan dina andetag 5p
20 Håll ditt huvud högt
21 Mannen i den vita hatten (16år senare) 5p

[skatten]

Ja.. Minst sagt vackert. Helt fantastiskt underbart var det att få höra och se bandet igen! Det var ju ändå hela 4 månader sedan jag sist gjorde det... Det var en strålande kväll med en strålande publik och ett strålande band på scenen, som dessutom var på strålande humör. Fantastiskt!

Att öppna med "Stenbrott" var ett mycket bra val, och sedan att resten av spellistan endast bestod av bra val var väl ändå inte så oväntat då de har få låtar som man inte vill höra =). Dessutom var det väldigt intressant att få höra den nya låten "Håll ditt huvud högt". Jag gillade den och jag tror också att den kan bli något någon dag, efter mycket arbete =) (som Jocke själv sade). Jag vandrade i alla fall från Zinkensdamm IP otroligt nöjd efter att ha fått höra låtar som "Kallt kaffe", "Kevlarsjäl" OCH "Utan dina andetag". Jag ska vara ärlig och berätta att tårar av lycka fyllde mina ögon när de första vackra tonerna av "Utan dina andetag" nådde mina öron. Jag kan inte säga annat än att kvällen och spelningen verkligen var fantastisk och att jag längtar SÅ tills jag får se dem igen.

Jag måste också få tillägga hur jäkla snygga de var denna kväll! Verkligen 10-poängare allihop =P. Dessutom får deras spelning i helhet 10 poäng av 10 möjliga.

Jag säger det än en gång; fantastiskt!

[bolsjek]

Ja... just det.. vad mera kan man seja... og det omtrent så mye svensk jeg tør meg ut på akkurat nå.
Usikker, men i særdeles stor savn av Poeten og heltene, som jeg liker å kalle dem - kent - altså - Måtte jeg bare legge til Stockholm på lista over vad man inte får missa, eller noe sånt. Og akkurat det. Så utrolig trist det hadde vært å miste akkurat den konserten, min sjette, i denne runden av konserter og jeg som trodde at Mølmø skulle bli en hard sak å slå, om ikke annet den 22.
Jeg fikk feil, så veldig feil. Og bekymret som man får være, om skal ta noen tekster inn til seg, var jo Thåström så bra at jeg tenkte som så " detta är ju inte klokt" og på norsk blir det litt anderledes. For med en sånn entusiasme, å starte til, eller fortsette fra, så må man være verdens mester (mestre) og det var og er de til fullest.
Tårer, glede, følelser i alle dimmensjoner. Vad mer kan man önska, värkligen en skatt.
Jeg vandret rundt i Stockholm dagen etter. En by jeg ikke har intatt før da. Vandret rundt med konserten i hodet og kameraet for øyeblikkene som våkner opp igjennom minnene.
Neste stopp, for meg, Eskilstuna, hur ska man klara av att noll stilla sej? Inte at jag är säker om det behovs.
Unskyld for blanding av språk, men jeg elsker språket deres (svensk, trenger bare litt tid til å lære det bedre)
"Men mot gummi, glas & metall
betyder ett mirakel inget alls... "
Men här behövs inga mirakel, det för at dom gjör nåt mera varje gång, hur högt kan få mej at flyga? :-)

[frippe99]

Min recension på engelska finns här: http://www.kentjunkie.com/reviews.htm#review080628

[Atomvinternatt]

Bevittnade min första Kent-konsert 1997 på sommaren på vattenfestivalen och var fastkedjad redan vid de första riffen. Återupplevde magin denna gång ännu starkare på Lolipop samma sensommar uppumpad på substanser beyond the obvious. Jag menar, där stod jag som ett popsnöre i Fred Perry, lyssnade på Manchester-scenen med först Stone Roses och senare Oasis.

Min bana började i andra brittiska band tidigt då jag är en hopplös sjuttitalist som tyckte att "det glada 80-talet" mest var ett sublimt vakum bestående av att upptäcka sin libido och vara berusad. Depeche Mode, Cure och New Order var de tidiga riktiga hjältarna och genom mörka perioder av Bristolgung i baktakt upptäcktes så detta prettoband från industristaden de kallar Tuna...

Jocke Berg stod i kostym och gymnastikskor och grät ut Ingen kommer att tro dig, de kommer aldrig att tro dig för att sedan i ren och skär ångest skrika ut i mikrofonen:...För du ljuger

Det var ärligt, det träffade - kort sagt det rubbade hela skiten för en sekund. Som att ta emot en hårt slag mot hakan tittade jag upp igen och fann mig själv ha gåshud och tårade ögon.

Sedan hände något... 90-talet blev ett nytt millenium och min fascination för Kent grusades milt sagt efter dryga intervjuer och releaser i direktsänding på Z-TV. Jag var besviken och kände mig helt blåst på magin, som att någon hade avslöjat bluffen hos en trollkarl på något sätt.

Jag fortsatte köpa skivorna och lyssnade och analyserade texterna hemma, försökte uttyda ljudbilden och forsatte att förundras. Denna gång struntade jag i konserter på Globen och festivaler.

På Grammisgalan spelades så Dom andra för första gången live. Jag var inte imponerad, bara glad att de stod på scen igen och att det var dags för en ny skiva. Lurad gick jag på Stadionspelningen på nationaldagen - VILKET FIASKO! Alla som klädde sig i vitt och gick på hypen, dålig scennärvaro, blasé poser och manér och självklart bra recensioner i alla tidningar. Kent hade svikit igen tyckte jag och Jocke Berg sa: Tack som fan - den enda meningen på hela kvällen.

Efter fantastiska "Du och jag döden" och "The hjärta & Smärta EP" kom så "Tillbaka till Samtiden".

Mina vänner som upptäckte Kent i och med "Vapen och Ammunition" och bara snackade Kent och deras svala, coola attityd övertalade mig att gå med dom på Zinken.

Vad hade jag att förlora? Jag hade sett Kent för elva år sedan första gången och den gången var jag så nära exstas man kan komma, sedan besviken men ändå följt Kent i bakgrunden...

De överträffade sig själva denna kväll! Jockes poser, snacket, öset på bas, gitarr och trummor var obevekligt. Dom tog mig med på resan igen - denna gång helnykter och tvåbarnsfarsa. Allt är förlåtet så fort introt till Stenbrott rullar igång bakom kulisserna. Den här spelningen höll lika hög klass som back in -97.

Jag ber om ursäkt att jag tvivlade på er, jag är glad att jag stod it med er.

Vi ses i Lejongropen på lördag.