Vem tar kents plats?

[kostym]

kent har varit mitt absoluta favoritband så länge jag varit musikintresserad.
Det finns inget band som väckt så mycket lycka, förväntan och nyfikenhet när de gått ut med att släppa nytt material.
Jag vill veta och spekulera om allt. Titlar, låtlängd, omslag osv.
Har man ett releasedatum då kent ska släppa ny singel/album så väntar jag uppe till 12-slaget bara för att få höra det nya.
Och efter det blir det repeat i ett x antal månader i lurarna. Analyserar musiken, texterna..

Kan inte komma på ett enda band som jag är så fanatisk i.
Och nu efter 2016 lägger dom ner.

Min fråga är om det finns någon artist/grupp som kommer att fylla ert tomrum?
Någon musik ni är lika engagerade i? Eller tom. mer engagerad i?
Vem tar kents plats?

[DanielOlin]

Min fråga är om det finns någon artist/grupp som kommer att fylla ert tomrum?
Någon musik ni är lika engagerade i? Eller tom. mer engagerad i?
Vem tar kents plats?

Ah, för min del finns många. kent är absolut alltid med i topp 3, men finns ju fler jag följer passionerat.
Thåström och Morrissey håller jag personligen högre, på denna topp 3. Och de är ju fortsatt aktiva.

Sedan finns Sällskapet (fast det är ju typ Thåström), Nick Cave, Kristian Anttila, Ossler och fler..

Och en hel drös fantastiskt bra hårdrocksband för "mitt hårdrocksjag", inte minst det svarthåriga Göteborgsbandet med den andre Jocke Berg.

[Kobbe]

Kommande album från de andra favoritartisterna får vara plåster på såren - LCD Soundsystem, Radiohead m.fl. Men tomt blir det, kent är mitt absoluta favoritband, och de enda som får mig att längta efter ett nytt album på det här sättet. Annars fortsätter jag att lyssna på så mycket ny musik som möjligt, de som påstår att det inte kommer bra musik längre vet inte vad de pratar om.

[Det_är jag_som _är Chans]

Ingen tar kents plats. kent är musik, allt annat är bara en nödlösning.

[Kobbe]

Väl talat.

[buster89]

Jag känner ungefär likadant och har tänkt på samma sak.

För mig finns det nog bara en enda annan nulevande artist än Kent som skapar samma mån av ekstas och nyfikenhet när ett kommande album annonserats, och det är Olle Ljungström. Men, Olle har ju tyvärr dykt upp rätt sporadiskt på senare år. Jag hoppas att han släpper mer material.

I övrigt är det bland artister nog bara Nick Drake och Elliott Smith som präglat min ungdom på ett sätt som väl kan jämföras med Kent, men båda har ju sedan länge gått ur tiden...

Den enda som är kvar som jag följt sedan tidiga tonåren och som gör att jag verkligen längtar efter nästa skiva på ett liknande sätt är en norsk artist (sjunger dock på engelska) som jag inte förväntar att många här känner till men som jag vill rekommendera: Magnus Moriarty.

Sen finns det ju en mängd artister som man tycker väldigt mycket om, såklart.
Tycker att Thåströms senaste album förmodligen är hans bästa någonsin så jag ser verkligen fram emot kommande alster ifrån honom.
Arcade Fire.
Radiohead.

Men, ja...Kent står ändå i något slags särklass. Kan säga det såhär, kanske: varenda gång Kent annonserat ett nytt kommande album, så länge som jag följt bandet, har jag känt annat än bara glädje i kroppen (dock ändå mycket glädje)...men mest av allt lättnad, kroppen har fyllts med lättnad. Inte bara har deras låtar fungerat som tröst i svåra stunder, men väntan på nya har också varit en tröst.
Men ännu återstår ett album. Tack för det.

[kostym]

Vem vet, kanske dyker upp ett coverband om några år som blir lika stora som A-teens,
Namnförslag på kents coverband kunde kanske vart.. kräm, knut, k-teens : P

Skämt åsido,
bara jag som känner på mig att Jocke kommer gå solo en vacker dag? När han kanske tröttnat på att skriva låtar till andra och vill stå i rampljuset igen.
J.Berg - skitbra solonamn ..

[kmb]

Skämt åsido, bara jag som känner på mig att Jocke kommer gå solo en vacker dag? När han kanske tröttnat på att skriva låtar till andra och vill stå i rampljuset igen. J.Berg - skitbra solonamn ..

Jag känner/tro tvärtom att Jocke inte vill vara i rampljuset och inte kommer gå solo. Men jag hoppas jag har fel!

[kostym]

Jag känner/tro tvärtom att Jocke inte vill vara i rampljuset och inte kommer gå solo. Men jag hoppas jag har fel!

Jo skulle ha skrivit det också, jocke känns inte så mediakåt direkt.

[snö]

Jo skulle ha skrivit det också, jocke känns inte så mediakåt direkt.

Gissar bara :
Om man lägger ner en media-succé som kent , så är man väl inte pepp på att stå ensam och åtminstone är han verkligen inte media-kåt men det är så sanslöst många som hoppar och skuttar allt vad de regisseras till.
Just nu bland kändisar är :
Att berätta om något svårt de varit med om och sen ojsan skojsan vad duktig jag var som klarade av det . Eftersom berättandet oftast handlar om att få sina minutrar i ljuset så känns de väldigt fabricerade inte för att de har så svåra svårigheter bakom sig utan för att få vara med i media av alla de sorter . . . .
Moi cynisk ????

[gutted]

Ja, vårt enda hopp är ju att Jocke ändrar attityd när han är 70 och gör några solokonserter på Cirkus eller dylikt. För känslans skull, såklart.
Eller så har Kent något slags engångsåterförening, för välgörenhet kanske. Säg aldrig aldrig.

[J. Bergtagen]

Finns självklart ingen som kan ta Kents plats.
Men mitt i vemodet finns det ändå en känsla av att sortin är på sin plats och att deras tid var värdig och fin rakt igenom.
Man får försöka hitta nya artister att älska.
Och hitta enstaka nya album med gamla favoriter som påminner om hur det kändes när Kent släppte nytt.
Eva Dahlgrens nya, för att nämna ett exempel på svenska (det finns väldigt få som har liknande svenska vemod som Kent).

[buster89]

Ja. Det är lätt att glömma hur länge Kent faktiskt, särskilt efter svenska mått, hållit på.
Väl över 20 år, med 12 studioalbum + singlar, EP etc.
Jämför med Ebba Grön, Imperiet, Reeperbahn, Ratata etc så förstår man hur hög Kents produktion faktiskt varit.
Och vi som skriver här har upplevt dem. Medan de höll på.

[J. Bergtagen]

Ja, och Kent har hållt en hög nivå. Oslagbart hög lägsta.
Fast jag nu blev off-topic. :/

[snö]

Ja, och Kent har hållt en hög nivå. Oslagbart hög lägsta.
Fast jag nu blev off-topic. :/

håller med om mycket hög lägsta nivå.

Sedan det här med 'nya' kent , var tid har sin motsvarighet till kent det är bara att jag är inte mottaglig för de unga för jag har passerat en trist gräns där tycker att jag redan har hört det förut . . . .
antagligen har jag blivit otroligt tråkig,
å andra sidan så önskar jag att fler artister gör något i stil med Bowie att man följer sin ålder , istället för att ängsligt försöka låta som man gjorde som ung (så tycker jag att de flesta artister gör när de passerat medelåldern, man kör med säkra kort, jag önskar att fler artister försöker hitta något bra med att bli äldre, och jag tycker att Bowie definitivt gjorde något fantastiskt bra med särskilt de två sista albumen)

Hörde någon säga att som författare så blir man som bäst när man är äldre varför verkar det vara tvärtom med pop/rock/populärmusik ? att ju yngre och ju mer okunnig ju mer omogen desto bättre ?