Det finns några låtar på B-sidorna som nästan aldrig nämns av någon. Ändå är de riktigt fina.
Din Skugga och Elever hör till Kents mest känslosamma stunder; likväl lever de ett anonymt liv i skuggan av låtar som chans och andetag.
Längtan skala 3:1, Önskar att någon och Slutsats omnämns ibland, men inte så ofta som de förtjänar.
Vilka är era anonyma favoriter?