"Svreriges största och bästa rockband". Kent har humorn kvar ser jag
"Svreriges största och bästa rockband". Kent har humorn kvar ser jag
Nja...Ursprungligen postat av elliot_loathsome
När det begav sig i skarven mellan 80/90-tal kallades Manchestervågen just för Manchestervågen i Sverige.
Madchester var ett uttryck som säkerligen myntades av NME eller Melody Maker eller liknande.
Madchesterbanden med Stone Roses i spetsen, men också Happy Mondays, Charlatans och Inspiral Carpets (shit... Är det NÅGON som minns dem?? För att inte tala om Northside) var tämligen inspirerade av Joy Division, New Order (som Joy Division förvandlades till efter Ian Curtis död) och The Smiths.
Dessutom spelade klubben The Hacienda och skivbolaget Factory stor roll för musikscenen i staden.
The Hacienda och Factory var ju nästan samma sak och drevs med New Orders royalties.
The Housemartins var från Hull.
En helt annan stad i England.
Nu blev jag sugen på att se 24 Hour Party People igenFår ta och lyssna på My Rising Star med Northside i stället
Ett till band som felaktigen räknades till Manchestervågen är Ned's Atomic Dustbin, som kommer från Stourbridge (som the Stuffies och PWEI).
Gud vad gammal man blivit...
Senast redigerat av hobbelvot den 2009-05-13 klockan 11:38.
Haha...Nu blev jag sugen på att se 24 Hour Party People igen
Ett till band som felaktigen räknades till Manchestervågen är Ned's Atomic Dustin, som kommer från Stourbridge (som the Stuffies och PWEI).
Gud vad gammal man blivit...
Jag hatade verkligen Ned's Atomic Dustbin.
Markus och Martin Sköld spelade alltid Ned's på Jaktplansvolym under våra kaos-artade förfester i Martins lägenhet i Nyfors.
Jag och Sami lyssnade hellre på Mock Turtles då (inte heller så creddigt, minsann).
Vi såg Wonderstuff en stekhet eftermiddag i Gröna Tältet på Roskilde -91.
Fortfarande en av de bästa konserter jag sett, även om jag inte var ett fan.
Ljudet var helt magiskt och de spelade snorbra.
Samma år gjorde Cure en legendarisk spelning på den Oranga som inleddes med "Shake Dog Shake" och några andra ganska obskyra låtar.
Sen sa Fat Bob bara: Fuck It.
Och så brakade de loss med en Hitkavalkad som jag aldrig sett maken till varken då eller nu.
Jag tror att den inleddes med "Just Like Heaven".
Bara en sån sak.
40000 gothtroll (och Jag och Martin, i baggy brallor och collegetröjor för att vi desperat ville vara sådär Fools Gold-coola) dansade lyckligt i den varma danska natten!
Och samma år såg vi Primal Scream.
Det var direkt efter Sreamadelica så Andrew Weatherall dj:ade innan de gick på, ca en timme försenade.
Oh, those were the days...
Men tack! Då fick jag ännu en chans att känna ågren över att jag missade den spelningen, dumma dig! :P
Det är jag som är polisen, det är jag som bestämmer!
att se the cure måste fan vara bland det underbaraste man kan göra. synd att man bara var 9 år och fortfarande i hårdrocksfasen (pga en hårdrockande 10 år äldre kusin) på den tiden och att det dröjde så länge om man kom till insikt om vad som är bra musik. som när man upptäckte kent -96 och genom kent depeche mode och framför allt the cure. även om det var en 17 år äldre (och typ lika många kilo om inte fler, tyngre) upplaga av robert smith jag såg i köpenhamn i februari så var det likväl en levande legend som stod där typ 1,5 meter ifrån mig. och dessutom med en närapå orginalsättning
och anx, du vet hur avis jag är på dig för alla andra cure-spelningar
Senast redigerat av tobbe non stop den 2008-11-11 klockan 20:37.
"We didn't invent goth, we just play emotional music"robert smith"Du vet att vi spelade NDBPM för din skull va?"
Ååh, mera sådant här! Borde lägga upp ett par obskyra indie-trådar för att få igång Jocke på allvar
DU vet vad en flicka vill höra du... i motsats till andra okänsliga typer;Patt se the cure måste fan vara bland det underbaraste man kan göra. synd att man bara var 9 år och fortfarande i hårdrocksfasen (pga en hårdrockande 10 år äldre kusin) på den tiden och att det dröjde så länge om man kom till insikt om vad som är bra musik. som när man upptäckte kent -96 och genom kent depeche mode och framför allt the cure. även om det var en 17 år äldre (och typ lika många kilo om inte fler, tyngre) upplaga av robert smith jag såg i köpenhamn i februari så var det likväl en levande legend. och dessutom med en närapå orginalsättning
och anx, du vet hur avis jag är på dig för alla andra cure-spelningar
Det är jag som är polisen, det är jag som bestämmer!
Minns dom inte från då, men lyssnar på dom nu. This is how it feels är en kanonlåt enligt mig.
Du har antagligen rätt. Kan inte svara på det eftersom jag inte hann uppleva åttiotalet. Men vet att Madchester scenen under slutet av åttio- till början av nittiotalet kallades för "Madchester" i England och tillhörande nationer. Ha, jag känner till Inspiral Carpets. Andra band som associerats med Madchester scenen var bla. tidiga Blur, Jesus Jones. Iallafall i USA. Där de uppenbarligen antog att de flesta unga band i början av nittiotalet från England tillhörde Madchester scenen.
Måste bara återigen tacka för att ni lite äldre rävar ger oss sena 80-talister/tidiga 90-talister chansen att få en liten inblick i denna klassiska musikera!
Ska se dem live i London den 6e december
Har dessutom sett Happy Mondays live någon gång (Pinkpop ´91). De var inte bra och herr Ryder kunde som vanligt inte texterna men jag hade så himla roligt ändå
Senast redigerat av hobbelvot den 2008-11-12 klockan 09:31.
Knappast "originalsättning" (observera stavningen) om du inte menar att Simon Gallup var med från början, vilket han inte var. Däremot, tack vare Porl Thompsons återinträde, ganska nära sättningen under "guldåren" 1985-92.och dessutom med en närapå orginalsättning
Finns det något band som bytt medlemmar lika ofta som The Cure? Tror knappast det. För att inte tala om att tre medlemmar hoppat av och sedan kommit tillbaka - och i Porls fall till och med två gånger!
Housemartins måste f.ö vara det mest underskattade brittiska bandet någonsin. Dessutom så glöms flera av 80-tals banden bort när man gränslöst hyllar de banden som kom på 90-talet. (Även om Pulp, som iofs kom på 70-talet redan, är det bästa som Storbrittanien någonsin producerat)
För utan Stone Roses, inget Oasis. Utan Smiths, Inget Suede osv.
And they all go hand in hand through their parklife
Oasis är också ett band som har bytt medlemmar några gånger...
det är bara gallagher- bröderna som är kvar ifrån originalsättningen (och Noel Gallagher var ju egentligen inte ens med ifrån allra första början)
Behörigheter för att posta
Svara med citat