i ett annat universum . . .
av Art of Tomer Hanuka via http://artandsundays.tumblr.com/
- Tomer Hanuka is an Illustrator and a comics artist.
on his own . . .
av Paweł Franik
någonstans i dimman . . .
Darkness on the Edge of Town, Andreas Levers
papper . . .
"Los Angeles native Jeff Nishinaka is the world’s premier paper sculptor with a prolific career. He attended UCLA and graduated from prestigious Art Center College of Design, where he first experimented with paper and sculpture.I began making paper sculptures more than 34 years ago. Since then, I’ve been endlessly experimenting and refining my drawing and technical skills, but everything I do to make a paper sculpture come to life, is still and always will be done completely by hand. My tools are very basic: a pencil, an X-Acto knife, Elmer’s Glue-All, triangles, an eraser, French curves, wood dowel and paper. Of course it is very labor intensive and time consuming, but with my hands, is the only way I think it could and should be done.
I try not to overwork or force paper into submission. I let paper do what it does naturally without forcing my will upon it. I feel that paper has energy and a life of its own and that I am only releasing or revealing what is already there. The beauty in paper is only seen when I let it speak for itself."
http://artandsundays.tumblr.com/
Vad det är som du tycker om vid skulpturerna? Du behöver självklart inte dela om du inte känner för det!
Jag tycker om skulpturer. Jag har alltid denna vilda lusten att röra vid dem, jag vill känna hur de känns, bara för att få den extra dimensionen i min uppfattning (och följande analys) av dem. Jag tycker om det taktila aspekt - att konst också kan kännas med andra sinnen än syn och hörsel.
Älskar denna här
för att den är så enkel, elegant och len. Vacker.
STIG LINDBERG, Veckla - vessel, 1951. Matte glazed porcelain, manufactured by Gustavsberg Ab, Sweden.
(ja, jag är medveten om vad Gustavsberg också producerar... )
Och dessa tycker jag om för det de symboliserar (för mig) och deras "grovhet"...
YOAN CAPOTE
"Cuban artist, Yoan Capote peeks our interest with sculpture work that creates harmony between materials that stand in stark contrast in the face of their duality. It might be what draws you to his work; but Capote mentioned in an interview that the materials don’t determine his work. “Ideas are critical to my deciding which materials to use…Whenever you have something interesting to convey, you look for the ideal way to express it.”*
His visual metaphors are striking; the chords of his work strike emotional tones of compassion, a connect with our humanity, and a sight into our fragility. One of our favorites pieces is Self-Portrait. In Self-Portrait, Capote used molds of real bones with provenance from different dead people; then, he reproduced each one of them in wax, adjusting them and creating the representation of a new subject in that sculpture. The weight of the concrete is used like a symbolic element. Equilibrium is a metaphor of struggle and resistance. Gravity reminds the spiritual weight that everyone supports and talks about fragility of our own life.
*quote comes from Capote interview with Phyllis Tuchman
– description of Self Portrait and photos from the artist
Discover more on Yoan Capote: Website"
Detta:
"The weight of the concrete is used like a symbolic element. Equilibrium is a metaphor of struggle and resistance. Gravity reminds the spiritual weight that everyone supports and talks about fragility of our own life."
Senast redigerat av Laila Mari-Gigi Andersen den 2016-12-07 klockan 20:26.
Jag tycker om att de ser ut att vara gjorda i porslin alldeles mjuka och lena och fläckfria, samtidigt som de går sönder inne ifrån av olika saker eller vittrar sönder. Det går ju att göra olika tolkningar av det, men ibland känns det ju som ens huvud ska sprängas på tanken av bröd tex eller att kroppen vittrar av tomheten i själen.
Ytan och det vi gömmer som en cancersvulst inom oss.
Vill ha allt Stig Lindberg har gjort.
Jag har blivit äldre, saknar glöd
det rår jag inte för...
Ja, det är vad fångade min uppmärksamhet också; att slitas sönder inifrån av whatever känsla som förtära dig. Det är en långsam process, detta förtärande, men det tar en våldsamt och abrupt uttryck på utsidan - ännu en kontrast, som din analogi mellan ytan och cancertumören inom oss.
There is something both tranquil and yet violent over these sculptures that I can't seem to grasp completely, det är det som är så fängslande.
lite magi . . .
Painted by Elicia Edijanto (www.eliciaedijanto.com)
Animated by me (www.richh.co)
Commissioned by Propaganda (www.propaganda.co.uk)
"At least you thought you wanted it"
av Rickard Grönkvist
and goddamn, I don't seem to have learned
that a lady in need is guilty indeed...(Nina Persson)
& varje gång du möter min blick blir min värld en aning större
varje gång du möter min blick hör jag ditt hjärta ge mig blod
I livet behöver du magi. Eller hur?
Jag tänkte, att du kanske också skulle tycka om dessa:
"Running with the fairies"
"World of tales"
http://weandthecolor.com/fine-art-ph...i-sparre/42067
- men de kanske har poesi än magi?
Är bilden från "Burning Man Festival" i Nevada, USA?