Forumiternas poesi

[Bravorion]

oj..wow. har ju missat dig helt. letat igenom hela dikt-tråden efter dina dikter lyssnandes till mariah..haha

2 första styckena är jättevackra men jag hade nog skrivit om den sista men du är jätteduktig linus..verkligen

om du skriver så här bra vid 22 liksom...jag känner igen mig i ditt sätt att skriva själva tanken bakom, kontrasterna. så de kan vara därför jag gillar den så mycket. eller så har den blivit så bra för att jag tycker så mycket om dig som person

nej då..du har talang...å linus tjej. om du läser de här. lugna ner dig. om jag velat ha linus så hade han redan varit min..okej? okej

du har en fantastisk kille..han tillhör en av de få bra killarna så var rädd om honom istl för hålla på som en svartsjuk *****...

Tack så mycket. Du kanske är lite partisk vad vet jag, ingen annan har ju överhuvudtaget ens märkt att den dikten existerat. ^^ Ska posta mer när jag vet vad jag vill posta.

[Bravorion]

Den här har kommit ur mig i stycken den senaste månaden. Den var från början flera olika korta dikter men jag insåg att alla tankarna flyter i samma pöl. Så här är den nu. Handlar väl mest om arbetslöshet, lågkonjunktur och känslan av att jag aldrig kommer bli mer än så här. Hopplöshet helt enkelt.

Konsten Att Köra Fel
2009-05-19

"Det luktar fest, aftershave och svettig svid.
Lågkonjunkturskungen ler i skuggan
av dyrbara sedlar och med champagnesvett i pannan,
det var ett tag sedan han hade råd med ett sådant krig.

Dina fingrar är kalla och domnade,
mot persienner gråa mellan panoramafönsterglas.
På golvet ligger resterna av dina storslagna drömmar,
Du är full av skärvor och sår där de gick i kras.

Tryckt mot rutan lämnar du längre inga avtryck här,
och dina andetag är lugnare nu,
kanske är det panikångesten som ligger på lur,
men det vrider sig i hjärtat när du tänker på allt det där.

Tiden gömmer sig i en påhittad droska,
Som döden släpar framför sig på en stig
Kantad av inflationer och depressioner som växer vilt,
Ovan anar man korruption i åskan.

Bankirer hänger och svajar i träden,
de lovade förändringar och ljusare dagar,
så när den brinnande oljan rinner ur deras vener,
Fyller den kistorna hos de som inte vågat klaga.

Natten blir evig när du tänker för mycket,
Plötsligt finns det ett pris för kärleken du haft,
en retroaktiv kostnad för alla ord du på fem år redan sagt,
Hjälplös ser du på medan staten sliter din själ i stycken."

[tigertindra]

Den här har kommit ur mig i stycken den senaste månaden. Den var från början flera olika korta dikter men jag insåg att alla tankarna flyter i samma pöl. Så här är den nu. Handlar väl mest om arbetslöshet, lågkonjunktur och känslan av att jag aldrig kommer bli mer än så här. Hopplöshet helt enkelt.

Konsten Att Köra Fel
2009-05-19

"Det luktar fest, aftershave och svettig svid.
Lågkonjunkturskungen ler i skuggan
av dyrbara sedlar och med champagnesvett i pannan,
det var ett tag sedan han hade råd med ett sådant krig.

Dina fingrar är kalla och domnade,
mot persienner gråa mellan panoramafönsterglas.
På golvet ligger resterna av dina storslagna drömmar,
Du är full av skärvor och sår där de gick i kras.

Tryckt mot rutan lämnar du längre inga avtryck här,
och dina andetag är lugnare nu,
kanske är det panikångesten som ligger på lur,
men det vrider sig i hjärtat när du tänker på allt det där.

Tiden gömmer sig i en påhittad droska,
Som döden släpar framför sig på en stig
Kantad av inflationer och depressioner som växer vilt,
Ovan anar man korruption i åskan.

Bankirer hänger och svajar i träden,
de lovade förändringar och ljusare dagar,
så när den brinnande oljan rinner ur deras vener,
Fyller den kistorna hos de som inte vågat klaga.

Natten blir evig när du tänker för mycket,
Plötsligt finns det ett pris för kärleken du haft,
en retroaktiv kostnad för alla ord du på fem år redan sagt,
Hjälplös ser du på medan staten sliter din själ i stycken."

oj...wow. det är nog den här typen av dikter du ska satsa på. Älskar den!

men började garva när jag läste bankirer som hänger i träden...haha

[Mr. ?]

Jag har spenderat alla mina pengar på
ett ansiktslyft via alkohol
Den räddar mig när den bedövande
vardagen när den peprövade rutinen slår in.

[Bravorion]

Jag har spenderat alla mina pengar på
ett ansiktslyft via alkohol
Den räddar mig när den bedövande
vardagen när den peprövade rutinen slår in.

Jag gillar den, den anade tröttheten i raderna. Utveckla gärna, den känns inte helt hel.

[Bravorion]

Den här skrev jag efter en tids känsla av ofullständighet. Men den är inspirerad av så många saker att det är dumt att säga att den är riktad till något speciellt ämne eller någon speciell.

Summa Summarum

2009-05-25

"Du sväljer hårt och vänder dig om,
kyssen bränner mest i ditt hjärta,
så när som på dina reströtta ben.
Den kyssen som du vet var kärlekslös,
den bränner sig kvar på dina läppar,
trots att det var flera år sedan nu.
Efter en natt med billigt sällskap och tända ljus,
då solen just sticker natten till döds vid horisonten,
likt ett brinnande obönhörligt svärd,
så är känslan helt borta
och ditt mod att våga känna efter vaknar sakta till liv.
Det gör ont att slita upp gamla torkade bandage,
såren har hunnit fyllas med mer skit än vad som är nödvändigt,
och du kommer aldrig våga försöka göra om ditt paradnummer
inför en sådan publik igen.
Även om det är dumt så sparar du alla dina blodiga bandage i en låda,
En undanstoppad ohelig skatt du försvarar från vem som helst,
men ger de sällsynt utvalda från din värld chansen att beskåda.
Och du blir gammal, du bli bitter,
ingen märker att du är ensam, för när ingen ser dig är du osynlig.
Livet har haft sin chans, kärleken har förstört mer än den skapat,
Du har älskat mer än du älskats men sårat mer än du sårats.
Vad den här världen nu var värd, har döden nu stulit ifrån dig."

[tigertindra]

Den här skrev jag efter en tids känsla av ofullständighet. Men den är inspirerad av så många saker att det är dumt att säga att den är riktad till något speciellt ämne eller någon speciell.

Summa Summarum

2009-05-25

"Du sväljer hårt och vänder dig om,
kyssen bränner mest i ditt hjärta,
så när som på dina reströtta ben.
Den kyssen som du vet var kärlekslös,
den bränner sig kvar på dina läppar,
trots att det var flera år sedan nu.
Efter en natt med billigt sällskap och tända ljus,
då solen just sticker natten till döds vid horisonten,
likt ett brinnande obönhörligt svärd,
så är känslan helt borta
och ditt mod att våga känna efter vaknar sakta till liv.
Det gör ont att slita upp gamla torkade bandage,
såren har hunnit fyllas med mer skit än vad som är nödvändigt,
och du kommer aldrig våga försöka göra om ditt paradnummer
inför en sådan publik igen.
Även om det är dumt så sparar du alla dina blodiga bandage i en låda,
En undanstoppad ohelig skatt du försvarar från vem som helst,
men ger de sällsynt utvalda från din värld chansen att beskåda.
Och du blir gammal, du bli bitter,
ingen märker att du är ensam, för när ingen ser dig är du osynlig.
Livet har haft sin chans, kärleken har förstört mer än den skapat,
Du har älskat mer än du älskats men sårat mer än du sårats.
Vad den här världen nu var värd, har döden nu stulit ifrån dig."

måste läsa den här fler gånger men jag älskar verkligen vissa meningar.
när du skriver så här bra nu, undrar hur ditt skrivande kommer se ut om 5 år...

[Bravorion]

måste läsa den här fler gånger men jag älskar verkligen vissa meningar.
när du skriver så här bra nu, undrar hur ditt skrivande kommer se ut om 5 år...

Tack. Men jag känner att jag borde kunna bättre (alltså, man kan ju ALLTID bli bättre visserligen ) för jag har trots allt skrivit dikter sen jag var sex år. Det har blivit svårt att utvecklas. Men nu prövar jag en ny stil i alla fall.

[Sockeeer]

Insanity winthin: du är väldigt duktig.

[Insanity Within]

Insanity winthin: du är väldigt duktig.

Tack så mycket! PS: Jag var tvungen att lägga till ett par verser som inte klistrades in så där är texten i sin helhet om du missade det sista.

[Bravorion]

Försöker släppa lite på mitt aningen stela skrivsätt. Här kommer två som jag prövat en ny stil på.

Bara så du vet
"Det är konstigt och obehaglig känsla att inte veta vart du står,
Att gå runt och inbilla sig hemska saker man inte säkert vet.
Måste erkänna att jag skapade konspirationer och domedagsteorier igår,
Du vet när du inte ville berätta vad du tänker på när du går runt och ler.
Och det skär inom mig när jag inte ärligt kan säga vad jag vill,
för du har så mycket anledningar och skäl att sluta försöka och bara gå.
Det här är inte logiskt på några plan och du ska veta att det ska mycket till,
för att jag ska inse hur dumma såna här tankar är och säga förlåt.
Hur skakigt korthus än må stå och hur hårt det än må falla,
Så hoppas jag att vi alltid har lagrat all vår tillit i grunden,
Så pass mycket kärlek att det alltid kan täcka allt det andra,
och att du aldrig kommer se mig som en impuls för stunden."

Den här tänkte jag skriva vidare på först, men sen när jag läste igenom den igen kände jag att jag inte hade något mer att tillägga.

Insikt II
"Förbjudet att här inträda
vrålar en skylt i ditt innersta.
Hur ska man ta den seriöst
när dina ögon ser på mig som de gör?
Jag är väl inte särskilt öppen själv,
eller så särskilt lätt,
men jag vet när jag mött någon
som ska få ta av värmen jag sparat
röra känslorna jag vaktat,
och kyssa läpparna jag har."

Kritisera konstruktivt om ni ska kritisera, annars utvecklas jag inte det minsta.

[utomjording]

Här ligger jag
som en rotvälta
och väntar.

På sågklingor
och sylvassa ord.

På hackspettar
och härbärge för natten.

Skogen viskar i skymningen
när den tror att jag inte hör.
Skogen vill inte ha mig längre
när mina grenar inte kan susa.

Här ligger jag
vingklippt
och flaxar.

[-hulda-]

Bravorion! Insikt II, mycket bra!

[Anna.92]

tycker den här texten är fruktansvärt bra :') och ja, det är poesi för mig.
p.s inte jag som har gjort den.
läs;

We are just friends. Several times now, I have fallen asleep intertwined with you. Cheek to cheek, even lip to lip--just feeling your breath on my skin. We go no further. Today we went for a walk after a summer pour, and I could feel the warm steam rising from the streets. Now tonight, I sleep alone. It's probably healthy because when I'm tangled up with you I can hardly sleep at all. I spend the whole night on fire, quietly smoldering most of the time. Except when you pull me closer and rub your soft scruffle up and down my neck and chest. Or when you grab me by the hip bone and sink your thumbs into my flesh, sending electric chills up and down my body.Or when you pull me into you, sliding your fingers down my spine until they press the small of my back (chills, again). Or when your lips find the back of my neck and you mumble about how good I smell. Those are the times that the smoldering gives way to a blazing flare and all I can do is hope for a nap the next day.

But not tonight. You're there and I'm here. I could never tell you this, but every night your body isn't pressed against mine, I have to pack pillows around myself just to fall asleep. But we are just friends, and I'm sure you sleep fine without me

[citronkvisten]

Hur livet virvlar iväg

Tusen snöflingsvita bitar
Svävar, flyger, virvlar,
Genom den oändliga korridoren.
Den oändligt enformiga korridoren.
Och de tusen snöflingsbitarna,
Som är mitt liv.

Bitar som försvinner,
I oändlig hastighet,
Ut i enformigheten,
Som är så oändligt långt borta,
I ett liv som inte längre finns.
Liksom detta inte kommer att finnas.
Sen.

Och de pappersvita bitarna av mitt liv,
Som virvlar iväg,
Genom den enformigt oändliga korridoren,
Kommer också att flyga,
Kommer också att sväva, virvla,
Och försvinna,
Ut i rummet,
Som idag är mitt liv.
Men som snart inte är det längre.

Rummet,
Som varit ljust,
Men också så oändligt mörkt.
Där solen ibland lyst in,
Som genom persiennerna,
Men där det ibland varit natt,
Blivit mörkt,
Utan att jag kunnat hitta lampan.
Fast jag,
Vid det här laget,
Borde veta.

Borde veta var lampknappen finns.