Bara en sak som stör mig lite med att just den raden är tvetydig - högerlyssnare kommer att tolka den till sin egen förmån.
Bara en sak som stör mig lite med att just den raden är tvetydig - högerlyssnare kommer att tolka den till sin egen förmån.
Det är liksom nånting med betoningen eller om det är antalet stavelser, jag är ingen expert men när man hör ap-ril-him-len o-skyldig röd, vintern bär en doft av... så kan jag liksom inte låta bli att tycka att det låter lite på samma sätt som See the stone set in your eyes, See the thorn twist in your side sjungs fram. Det är nåt väldigt väldigt litet som inte går att sätta fingret på liksom...Ursprungligen postat av arnorparn
"We didn't invent goth, we just play emotional music"robert smith"Du vet att vi spelade NDBPM för din skull va?"
Är det inte just det som gör den textraden så genial? Att den speglar den enorma polarisering som bara på några år börjat slita samhället i delar.
Jag gör allt på ren vilja
Ser du nån så skjut
Jag står bakom tätt intill
och jag är bara ljud
Så jag rör mig som jag vill
Det känns så otroligt märkligt att vi vet att det går konkret mot slutet för Kent, att de efter all sannolikhet blivit ett före detta-band när 2016 är över... Jag hade faktiskt inte väntat mig detta, inte nu, kanske en längre paus eller nåt såsom efter V&A, men... ja. Kommer nog ta lite tid att vänja sig. Men som sagt, väldigt tacksam över att det blir ett till album och sen ett par sista låtar på kommande Greatest hits-samlingen. 12 full-längdare på 21 år är en väldigt respektabel produktion. Jag misstänker att när Kent lagt av blir det så att "alla" plötsligt älskat Kent, även de som tvekade och inte såg deras storhet när det faktiskt begav sig, så verkar ju fallet ha varit i stor mån med band som Imperiet och Reeperbahn t.ex.
Även jag hoppas att Jocke åtminstone då och då kommer att sjunga självskrivna sånger efter Kent; med tanke på låten med Lisa Nilsson ifjol finns det väl hopp om det.
Det du gör är att lägga ord i munnen på mig.
Jag har inte sanktionerat någonting. Alls. Det jag menade var att AFA är en mer radikal del av vänstern som inte litar alltför mycket på lugna samtal. Och att sådan motpart finns på högersidan också.
Tyckte inte jag uttryckte mig alltför abstrakt i frågan, men det var tydligen för svårt att förstå.
Nice try.
Nja, Kent är för populära i nuläget (det är en arenaturné i år!?), men om tio år ska du se att de som skriver elaka skämt på twitter i dag inte kör så hårt med sitt elitistiska indietjafs.Det känns så otroligt märkligt att vi vet att det går konkret mot slutet för Kent, att de efter all sannolikhet blivit ett före detta-band när 2016 är över... Jag hade faktiskt inte väntat mig detta, inte nu, kanske en längre paus eller nåt såsom efter V&A, men... ja. Kommer nog ta lite tid att vänja sig. Men som sagt, väldigt tacksam över att det blir ett till album och sen ett par sista låtar på kommande Greatest hits-samlingen. 12 full-längdare på 21 år är en väldigt respektabel produktion. Jag misstänker att när Kent lagt av blir det så att "alla" plötsligt älskat Kent, även de som tvekade och inte såg deras storhet när det faktiskt begav sig, så verkar ju fallet ha varit i stor mån med band som Imperiet och Reeperbahn t.ex.
Även jag hoppas att Jocke åtminstone då och då kommer att sjunga självskrivna sånger efter Kent; med tanke på låten med Lisa Nilsson ifjol finns det väl hopp om det.
Jag håller ju med att vi ska sträva efter kärlek och har med åren blivit mer av en neohippie i min inställning gällande ämnet.
Men, jag kan inte låta bli att fundera, har ni och Jocke samma "vänd andra kinden till"-känsla när ni ser en film som Suffragette, tänker på många framsteg som gjorts för demokrati och frihet med en kamp som delvis präglats av våld?
Återigen, skulle motståndsmännen i nazityskland(och liknande situationer över världen idag) "vara lite lite snällare" som svar på vad som pågår?
Jag tror mig förstå att detta ska spegla det samhälle vi lever i idag(Sverige). Men det blir aningen naivt och historielöst. Lite skyddad verkstad-perspektiv.
Lite mycket "vi tar allt, ja allt för givet"...
MEN, jag är helt med på att vi måste få till en förståelse och snällhet mot varandra, och vi måste försöka sätta oss över våra ev instinkter att skapa konflikt och polarisering.
Jag är också trött på vänstervåld, men i min värld finns det annat som slår hårdare.
Senast redigerat av The Plague den 2016-03-17 klockan 16:04.
"It is impossible to achieve the aim without suffering"
---John G. Bennett
Jag förstår inte hur man kan tolka in så mycket ur en text som nog mest är tänkt att väcka tankar och känslor snarare än åsikter, men det är väl en del av dagens polarisering, att hela tiden tolka in saker utifrån sin egen (politiska) identitet. Om texten väcker eftertanke istället för åsikter är jag mer än nöjd.
Att Kent nu slutar att existera är nog bra för oss som har kört fast i vår Kentidentitet för djupt. Om orkestern skulle återuppstå med ett nytt namn så skulle vår syn på detta band och vad vi förväntar oss av dem ruckas lite. Det vore sunt.
Kanske de återuppstår som "Ted"?
Det är väl väckta tankar och känslor som ventileras kring texten och låten?
"It is impossible to achieve the aim without suffering"
---John G. Bennett
Gissar att du tänker på filmen om nallen nu... (:Kanske de återuppstår som "Ted"?
Jo, det är klart (lite dumt uttryck av mig kanske). Textförfattaren har ju också haft en tanke när han valt ordet "vänstervåld". Där kan man förstås bara spekulera... Jag tror inte att han dragit slutsatsen att "vänstervård" (oj, lustig felskrivning) slår hårdare, utan mest känt att ordet låter bra och väcker tankar/känslor med koppling till låtens röda tråd. Jockes texter är ju väldigt bra på att väcka associationer, känslor och personliga tolkningar utan att skriva någon betydelse på näsan. Själv kan jag tycka att dessa rader illustrerar hur vi människor dras till grupper som slår oss blodiga mot varandra (polarisering som leder till våld) och om ordet "vänstervåld" får lyssnaren att tolka texten utifrån sin egen politiska identitet (grupp) och bli smått upprörd så illustrerar det poängen ännu bättre... Textraden "oj vad vi attraheras till olika motpoler" eller något ännu mer analytiskt hade känts oväntat och nyskapande om Dolly style sjungit den, men den låter inte särskilt bra och väcker inte så många tankar och känslor. Sorry om det här inlägget blev lite flummigt, försökte bara förklara vad jag försökte säga... Självklart uttrycker du också bara dina personliga tankar och känslor kring låten.
Ungefär som att en och annan skrytbilsägare (z3) gillade socker och inte fattade sammanhanget
and goddamn, I don't seem to have learned
that a lady in need is guilty indeed...(Nina Persson)
& varje gång du möter min blick blir min värld en aning större
varje gång du möter min blick hör jag ditt hjärta ge mig blod
Det är nästan sjukt hur starka känslor kan vara. Och hur mycket inflytande de har på ens sätt att reagera, agera, tänka och tycka. Något hände i mig när beskedet kom att det snart är slut.
Jag fastnade i något nostalgiskt repeat-mode.
Måste även slänga in en parentes här att Då Som Nu För Alltid-Videon är så sanslöst stark. Finns ingenting som kan förbättra den. Ett helt övermänskligt genidrag. T.o.m. min flickvän som aldrig riktigt förstått min kent-fanatism kunde annat än att bli djupt imponerad. Jag är även ett starkt fan av Joss Whedon och inte minst Buffy och det är en liknande känsla i början på sista avsnittet av säsong 5 ("The Gift"). Den uppenbara känslan att vi går mot slutet som man på ett fint och naturligt sätt uppnår bäst genom att gå tillbaks till hur det började. Säkert en löjlig referens för många men hur som helst: Fruktansvärt bra och starkt.
Sen när jag var helt inne i detta tillbakatänkande på första gången jag lyssnade på kent, första gången jag såg kent live, när jag började samla på kent.
Både fysiskt och psykiskt. Skivor, affischer, kläder, media, känslor, texter, uttryck, rörelser, mimik mm.
Mitt i den nostalgin kommer en ny låt. Egoist.
Och innan man trycker på play för första gången så vet man att det är sista gången man får ett första smakprov från en ny kent-skiva. Och med den känslan blir givetvis upplevelsen något helt annat.
Nu är Egoist för evigt förknippad till ett farväl av något som betytt så oerhört mycket för mig och till stor del varit med och format mig under snart 20 år. Den känslan kommer aldrig dö eller ändras.
Jag kommer aldrig kunna höra Egoist som "bara" en ny kent-låt. Och det är ganska intressant. Jag är sån sucker för känslan. Känslan har mig runt lillfingret och jag kommer aldrig kunna rubba den.
Så vad hade jag tyckt om låten om det inte var bestämt att det är sista gången? Ingen aning och det kommer jag aldrig få veta. Jag tror inte ens att jag vill veta för den här känslan är så jävla fin.
Det känns som ett fantastiskt lyckligt slut vilket jag är glad över. Får även lite "det här är inte slutet, det här är början"-känsla. Slutet på en era men inte slutet-slutet. Nu kommer en ny tid.
Vi ska leva leva livet. Damn right att vi ska. All in på livet nu.
Tack för känslorna.
Senast redigerat av Jag vill inte vara rädd den 2016-03-18 klockan 09:59.
det är bara minnen för livet
Du sa: du är så naiv, jag sa... jag vet.
Behörigheter för att posta
Svara med citat