Forumiternas poesi

[KaffeMedKanel]

Kommer du ihåg förra vintern (då tiden frös fast)?
Under kramsnön så knarrade lögnerna
när du blåste moln av ånga
med din varma andedräkt
(och under stickade
koftor så dunkade
våra hjärtan av oro)

- Jag minns förra vintern
som ett iskallt misslyckande
(har du samma minne?)

Alla kaffestunder i det
sena decemberljuset
gjorde mig alldeles
darrig på rösten
(för jag visste att
vi aldrig var för evigt)

Jag minns små värmeljus
som speglades i våra blanka ögon
och tårarna som reflekterade
tillbaks ljuset mot mig


- Jag kommer ihåg förra vintern som
stunderna då tiden frös fast
(den vintern som våren aldrig
kunde smälta)

[Malin_a]

KMK; HELT FANTASTISKT!

[donberg]

Varan-TV har gjort den bästa dikten nånsin:

Jag är rik
Bor i Vik

[Insanity Within]

Varan-TV har gjort den bästa dikten nånsin:

Jag är rik
Bor i Vik

Jag älskar dig!

[Sorrow]

KaffeMedKanel: Jeg liker diktet ditt! Sleng det opp på tråden i signaturen min, om du tør/vil!
Det er så mange flotte dikt her på denne tråden, og mange gjør seg så bra som sanger, hvis de bare får en melodi og noen tør å spille dem inn... men det er jo selvfølgelig helt frivillig

[KaffeMedKanel]

KMK; HELT FANTASTISKT!

Nu blev jag glad :''D

[hållermigvidliv]

Väldigt stark och bra text! Jag tyckte om att läsa den, trots att den handlar om något så jobbigt ändå.
Jag känner igen mig i det du skriver, jag vet hur det känns, typ, eller vad man ska skriva, för det jag fattade texten som är något jag står ut med varje dag. skönt att få läsa det ur någon annans perspektiv.
Jag vill gärna läsa fler av dig!

nej men oj, tack
det är bara när det känns på riktigt som jag skriver. det är näst intill omöjligt att tvinga fram en känsla om man inte behöver "skriva av sig".

[Fejkrock]

Jag känner till en kille
Ja, han är visst ett riktigt snille
Med sina glasögon och bruna hår
Skrämmer han livet ur varenda scoutkår
Han visar sig ofta från sin fina sida
När han hjälper Frida
Ja, han är en riktig genteman
Det finns nog inget han inte kan

[Insanity Within]

SUNDAY MOURNING
Sunday morning and I am filled with anxiety
I don’t know why I feel like this but it feels like I’ll never be free
People outside my window try to run faster than life
I can’t even stand up inside these walls so instead I sit here and listen when I cry

My friends have stop calling me a long time ago
They know by now its no use because I don’t like my voice
I prefer to count my heartbeats as I feel the panic grow
It took my childhood to come to this and now as a man I have no choice

Sunday morning
Oh, how you mourn my downfall
I’m the monster from the dark place that crawls
Away from the sun

Sunday evening and here I sit on the same spot as before
Trying to find out where I belong and what my life is for
People outside my window are now home and welcoming the night
I would welcome the darkness as well but it’s hard to recognise it when I never see the light

My friends have stop calling me a long time ago
They know by now its no use because I don’t like my voice
I prefer to count my heartbeats as I feel the panic grow
It took my childhood to come to this and now as a man I have no choice

Sunday morning
Oh, how you mourn my downfall
I’m the monster from the dark place that crawls
Away from the sun

[Malin_a]

vad blev det av oss? jag vet inte.
vad är vi nu då? inte vad vi var förut i all fall.
men vi utvecklas väl? är det vad det handlar om?
Hittar vi tillbaka? Jag tror inte det.
är det slut nu? Jag tror det.


Ja, jag är säker på det.

[Insanity Within]

LYCKORUS
Du berättar en saga ur ditt liv, telefonen bränner mig på örat
Jag ler när du skrattar till, blundar och låter mig förföras
Föras in i ett lyckorus som du skapar med din röst
Jag kan höra längtan ropa ditt namn i hjärtats djupaste vrå i mitt bröst

Så långt borta och ändå så nära
För många känslor för min saknad att bära
Du är allt för mig och allt ska du för evigt vara
Långt efter min död ska min kärlek till dig finnas bevarad

I natt ska jag berätta allt jag aldrig vågat säga dig
När du skrattar nästa gång ska jag berätta att jag älskar dig
När då tystnaden kommer kan du höra mina hjärtslag
Mitt hjärta slår dubbla slag för vår vänskap varje dag

[knyffel]

En dikt som tillhör en Novell jag skrev igår.

Solljus
din värme
solstrålar mot mina kinder
ut genom mitt fönster
rör vid den kalla luften
smeker grusgången
dansar fram
genom lövhögarna
längs med gatan
gatan du en gång kände
gatan som en gång var din

[HERR-GLAD]

den här tråden kommer bli en klassiker. utomgjordings, din var rätt bra, men jag väntar på 14-åringarnas

Snacka om att ni kommer dissa mig men.

Jag är inte säker på att jag gillar det

Kände mig inte så säker längre.

Säker på att fingrarna skulle knattra mot tangenterna.
Dansa som en evighetsballrina.


Kände mig inte säker på det mer.

Mina fingrar kommer halka och slinta.
Och alldeles stelna i kramp och vilsenhet.



Känner mig inte så säker längre.

På att vi skulle kunna hålla ihop.
Utan att döda varandras känslor.


Känner mig inte säker alls.
För jag känner hur du blir gråare och gråare.
Och det svider i hjärtat.



Jag vill inte förstöra något.
Du var det finaste jag visste.
Nu är du mer lik mig.




Långsamt byter vi platser.





Och jag är inte säker

på att jag gillar det.

[Sorrow]

Snacka om att ni kommer dissa mig men.

Disse deg? Nei.. Diktet var jo faktisk vakkert! tenåringspoesi er ofte veldig mye sterkere enn mye annen poesi, så lenge den som skriver diktet klarer å finne ordene. Det mener jeg du har klart!

[HERR-GLAD]

Oj, blev snabbt tårögd där.
Tyckte alla i hela tråden var mycket bra.
Alla som jag läst vill säga.