Forumiternas poesi

[Insanity Within]

Bakgrund.
Jag skrev den här dikten efter att ha tagit del av den här familjens öde:
http://tidigmamma.blogg.se/index.html
Eftersom jag skrev dikten till dom så har jag avsagt mig alla rättigheter till den, men ville passa på att publicera den här innan den far iväg.

TILL FELICIA
Spring inte iväg
Utan håll dig alldeles nära
Så nära mig du bara kan
Där sorg och saknad orkar bära
Gärna där jag kan se dig
Fast det är inget krav
Mer en önskan när jag sitter ensam
Vid din vackra tysta grav

Och när jag på natten behöver dig
Och ropar ut ditt namn
Kom då min vän och lägg dig
En stund i min varma famn
Känn min kärlek omkring dig
Så som din kärlek har omfamnat mig
Jag ska sakna varje dag som du är borta
För evigt är du älskad utav mig

[Lovely Little Queen]

Första dikten på ett tag;
Violetta skuggor
Himlen asfaltsgrå
Imman vid din kind
Försvinner och uppstår

På andra sidan glaset
Rusar världen förbi
Utan att bry sig om
Vad du längtar efter

[tigertindra]

Första dikten på ett tag;
Violetta skuggor
Himlen asfaltsgrå
Imman vid din kind
Försvinner och uppstår

På andra sidan glaset
Rusar världen förbi
Utan att bry sig om
Vad du längtar efter

jag är inte så förtjust i rim men jag gillar 3e meningen i första strofen.
och även violetta skuggor men hade ändrat på 2a och 4e.

däremot så är 2a strofens alla meningar helt underbara. jag är fruktansvärt svag för den här formen av poesi. jättefin märker hur ditt skrivande tar mer och mer form...ska bli intressant att följa din resa

[kentidiiot]

jag är inte så förtjust i rim men jag gillar 3e meningen i första strofen.
och även violetta skuggor men hade ändrat på 2a och 4e.

däremot så är 2a strofens alla meningar helt underbara. jag är fruktansvärt svag för den här formen av poesi. jättefin märker hur ditt skrivande tar mer och mer form...ska bli intressant att följa din resa

Den rimmar ju inte?

[tigertindra]

Den rimmar ju inte?

med risk för att låta som oskar men läs igen

asfaltsgrå...uppstår...

[kentidiiot]

med risk för att låta som oskar men läs igen

asfaltsgrå...uppstår...

Eh, nej? Möjligen liiiite om man låter bli att uttala r-et i "uppstår". Eller nä, inte ens då.

[tigertindra]

Eh, nej? Möjligen liiiite om man låter bli att uttala r-et i "uppstår". Eller nä, inte ens då.

de är bara den grejen jag inte gillar. den smälter inte ihop lika bra som den andra gör. känslan är det viktigaste för mig. kan vara enkla ord som beskriver något magiskt men vackra ord gör ju alltid sitt till...smaksak

nu föreläsning...

[kentidiiot]

Jag tycker den flyter på fint i alla fall Lovely Little Queen!

[Lovely Little Queen]

jag är inte så förtjust i rim men jag gillar 3e meningen i första strofen.
och även violetta skuggor men hade ändrat på 2a och 4e.

däremot så är 2a strofens alla meningar helt underbara. jag är fruktansvärt svag för den här formen av poesi. jättefin märker hur ditt skrivande tar mer och mer form...ska bli intressant att följa din resa

Okej : ) Tack så mycket för kritik och komplimanger ^^

Jag tycker den flyter på fint i alla fall Lovely Little Queen!

Tack så mycket : )

[Bravorion]

Första dikten på ett tag;
Violetta skuggor
Himlen asfaltsgrå
Imman vid din kind
Försvinner och uppstår

På andra sidan glaset
Rusar världen förbi
Utan att bry sig om
Vad du längtar efter

Mycket vackert, lättläst i och med att det flyter mycket bra. Väldigt vackert avslut också.

Eh, nej? Möjligen liiiite om man låter bli att uttala r-et i "uppstår". Eller nä, inte ens då.

Finns många sätt att rimma på, många gånger räcker det med att ändelsen (i det här fallet hörs "å" mest) rimmar. Irrelevant att diskutera egentligen då alla uttalar olika, men ur ett text perspektiv så vill jag gärna försvara att det rimmar.

[Bravorion]

En gammal dikt som jag tröttnat på att fixa på. Så här är den.

Vårens blommor

Det där ögonblicket då du känner
att regnen är på väg
och du ser att där borta
över de ensamma villorna
och försvenskade människorna
slickar himlen asfalten våt
du har din nya vårjacka på dig
inget paraply
och snart är det din tur
tanken slår som en kyrkoklocka att
du kanske till och med längtar lite efter det
en ansträngning för att inte le
för mycket
så nära får trots allt ingen gå
det spelar ingen roll längre vart du var på väg
för inombords har din självkänsla spytt ned
allt i din ikeadesignade personlighet
med svensk idealdepression
och ett hat mot din spegelbild
ända sen imorse
de säger att varje morgon är en ny chans
livet, kärleken, jobbet och vännerna
men det är något de glömde berätta i reklamen
en ny chans är kanske inte alltid sagt
i positiv mening

[Lovely Little Queen]

Mycket vackert, lättläst i och med att det flyter mycket bra. Väldigt vackert avslut också.


Finns många sätt att rimma på, många gånger räcker det med att ändelsen (i det här fallet hörs "å" mest) rimmar. Irrelevant att diskutera egentligen då alla uttalar olika, men ur ett text perspektiv så vill jag gärna försvara att det rimmar.

Tack så hemskt mycket : ) Och jag tänkte faktiskt inte på att det kan rimma när jag skrev den, haha..

En gammal dikt som jag tröttnat på att fixa på. Så här är den.

Vårens blommor

Det där ögonblicket då du känner
att regnen är på väg
och du ser att där borta
över de ensamma villorna
och försvenskade människorna
slickar himlen asfalten våt
du har din nya vårjacka på dig
inget paraply
och snart är det din tur
tanken slår som en kyrkoklocka att
du kanske till och med längtar lite efter det
en ansträngning för att inte le
för mycket
så nära får trots allt ingen gå
det spelar ingen roll längre vart du var på väg
för inombords har din självkänsla spytt ned
allt i din ikeadesignade personlighet
med svensk idealdepression
och ett hat mot din spegelbild
ända sen imorse
de säger att varje morgon är en ny chans
livet, kärleken, jobbet och vännerna
men det är något de glömde berätta i reklamen
en ny chans är kanske inte alltid sagt
i positiv mening

Men fan vad bra du är! Har saknat dina dikter. Gillar de små Kent-referenserna, hehe. Hur som helst, väldigt bra slut, blev tårögd av någon anledning.

[Jaquezz]

Knutby 2.0

Titta, där går hon som förstörde våra liv,
hon som gick till polisen utan egentliga motiv,
det hon gjorde förstörde vår idealiska småstad,
hon knäckte plankorna i vår fasad,
pojken ville ju bara vara ungdomligt vild,
hon kommer fram ur askan och försöker vara särskild,
hon får skylla sig själv, det är vår bild,
med lite driv är hon ute ur vårt småstadsliv,
hon får flytta och hitta nya vägar,
Sverige påstår att det är vi som är på villovägar,
vilka tror dom att dom är som säger så om oss,
för varje pojke som våldtar ska vi slåss,
passar det inte er är det bara att dra,
här sätter vi normen, välkommen till Bjästa.

[Bravorion]

Tack så hemskt mycket : ) Och jag tänkte faktiskt inte på att det kan rimma när jag skrev den, haha..


Men fan vad bra du är! Har saknat dina dikter. Gillar de små Kent-referenserna, hehe. Hur som helst, väldigt bra slut, blev tårögd av någon anledning.

Kentreferenser är svåra att låta bli när grabbarna redan uttryckt saker så bra. Glad att du gillade den, det var så länge sen jag vågade mig på att skriva något. För mig är det en känsloladdad dikt, glad att jag lyckades förmedla något.

Knutby 2.0

Titta, där går hon som förstörde våra liv,
hon som gick till polisen utan egentliga motiv,
det hon gjorde förstörde vår idealiska småstad,
hon knäckte plankorna i vår fasad,
pojken ville ju bara vara ungdomligt vild,
hon kommer fram ur askan och försöker vara särskild,
hon får skylla sig själv, det är vår bild,
med lite driv är hon ute ur vårt småstadsliv,
hon får flytta och hitta nya vägar,
Sverige påstår att det är vi som är på villovägar,
vilka tror dom att dom är som säger så om oss,
för varje pojke som våldtar ska vi slåss,
passar det inte er är det bara att dra,
här sätter vi normen, välkommen till Bjästa.

Brukar generellt inte gilla dikter med specifika ämnen, det är för tabu att skriva om känner jag, så den här dikten gillar jag, fram tills den sista halvan av sista raden. I övrigt är den jävligt välskriven.

[-hulda-]

En gammal dikt som jag tröttnat på att fixa på. Så här är den.

Vårens blommor

Det där ögonblicket då du känner
att regnen är på väg
och du ser att där borta
över de ensamma villorna
och försvenskade människorna
slickar himlen asfalten våt
du har din nya vårjacka på dig
inget paraply
och snart är det din tur
tanken slår som en kyrkoklocka att
du kanske till och med längtar lite efter det
en ansträngning för att inte le
för mycket
så nära får trots allt ingen gå
det spelar ingen roll längre vart du var på väg
för inombords har din självkänsla spytt ned
allt i din ikeadesignade personlighet
med svensk idealdepression
och ett hat mot din spegelbild
ända sen imorse
de säger att varje morgon är en ny chans
livet, kärleken, jobbet och vännerna
men det är något de glömde berätta i reklamen
en ny chans är kanske inte alltid sagt
i positiv mening

Du är bra!