Forumiternas poesi

[tigertindra]

l.

gamla vanor har sina begär
och vill få utlopp nu när vi ska vara vänner.
oräkneliga gånger stannar jag i rörelser,
jag hoppas du inte märkt av,
för att smeka vid din midja
eller lukta på ditt hår.

saknat dig...båda var fantastiska som vanligt..

skulle vilja byta 2 rader bara dvs den 4 upp en rad och den 3e ner en rad...får förmodligen ändra något ord eller lägga till för att det ska låta rätt...men det är ju en smaksak...ditt sätt är speciellt och vackert också...det känns bara som man hoppar över om man tar den i den följden..jag vet inte...det är ju du som ska skriva den så som du vill

sluta aldrig skriva för du är verkligen unik...du har en otrolig gåva...

[kentad]

Förhoppningar och grantoppar
Plötsligt
mitt i trängseln
kan jag höra någon säga mitt namn
jag vänder mig aldrig om
så slipper jag märka
att det inte var du

Ibland kan jag glömma att du aldrig
mer
kommer ringa mig
men jag behöver dina uppmuntrande ord
så jag låtsas att jag inte
hinner
svara

Jag borde inte sakna dig
för du förstör mina
drömmar
varje gång du ler
från fotot i min sönderlästa dagbok

Jag borde inte sakna dig
men vad är minnen
utan
vägen mot ett mål som
redan
uppnåtts?

Så jag minns dig som hon som
älskade
mitt språk
och du har lärt mig den tuffa vägen
att mitt emo-hjärta
fortfarande
slår

ojojoj vad vacker
och sorglig

[Disposition]

Havsänglar: Tackar och bockar å det grövsta!
tigertindra: Tackar och bockar å det grövsta för dig med, det är välkommet med så uppmuntrande ord! Även konstruktiv kritik är välkommet. Lite sånt har ingen dött av (tror jag..) ^^ Ska testa att ändra lite i det du påpekade.

[Oskar]

ojojoj vad vacker
och sorglig

Tack så mycket.

[Enskadaredanskedd]

detta är en låttext jag gjorde en låt med en natt när jag skulle testa mitt nyinskaffade program.
och eftersom poesi kan vara vad som helst så kan jag ju slänga in den här, hihi.

waking up to my favourite tune
and I feel the smell of your sweet perfume
it feels like I have been renewed.

I've longed for this for so long
to feel this warmth next to me
I'm sure it'll set me free.

my friends listen to a disturbing sound
I tell them all to gather round
and listen to this thing i've found

we're talking about something new
and the subject is you
I love you.

[utomjording]

detta är en låttext jag gjorde en låt med en natt när jag skulle testa mitt nyinskaffade program.
och eftersom poesi kan vara vad som helst så kan jag ju slänga in den här, hihi.

waking up to my favourite tune
and I feel the smell of your sweet perfume
it feels like I have been renewed.

I've longed for this for so long
to feel this warmth next to me
I'm sure it'll set me free.

my friends listen to a disturbing sound
I tell them all to gather round
and listen to this thing i've found

we're talking about something new
and the subject is you
I love you.

Fin. Skulle vara kul att höra låten.

[kentad]

Ångest
tankar som kramar skiten ur dig
får underläppen att darra
och allt smakar järn

ekot av tallriken som föll till golvet
slutar aldrig klinga


monster under sängen och
din mammas rara leende
försvinner -
blir is
spricker

rakblad eller sax
lockar
fingrarna kliar

du tror du står ensam i en värld
där det egentligen finns många
som bryr sig om dig





när din älsklings varma läppar
inte längre värmer
vet du hur det känns

[Insanity Within]

LÅT STÅ
Du står utanför samma byggnad igen som du så många gånger försökt att fly ifrån
Känslan kommer som ett dödsbud en allt för tidig vår
Du hade precis lyckats glömma, glömma allt fast det inte går
Du vet att glömma är det enda du inte får

Du börjar gå över ett folktomt minne och rädslan har fått tag i dig
Det känns som när man velat hoppa, strax innan man bestämt sig
Fast du väljer att gå framåt utan att se dig om
Du måste stå ut, det är försent att vända om

Försent så inser du att din chans redan är förbi för längesen
Du ville söka svaret till varför du alltid varit din bästa vän
Du ville ha en blodig hämnd och att kunna försöka förstå
Men känslan blir för stor för dig och du tvingas vända om och gå

[Oskar]

När blev det så svårt att andas, Valentina?
Jag såg hur du vände dig om och på späda dockfötter
i högklackade skor
gick ifrån mig nedför vintergatorna
Du vände dig om och gick
men jag trodde alltid att du skulle komma tillbaka en dag

Kanske är det decemberluften
men jag tror snarare att det är du som fyller mina rum med din tystnad
det är nog därför det blev så svårt att andas
så lätt att glömma
och jag har inte längre några vänner

Nätterna har blivit så långa, Valentina
de säger att jag ingenting känner
men jag har blivit så trött på att prata
jag har försökt
men alla vägar slutar där du börjar
och just den här natten var osedvanligt kall
du är orden som aldrig ville skrivas

När sömnlöshet blir rastlöshet
jag måste se allting klart
men plötsligt står jag där igen på balkongen
och himlen fylls av fyrverkerier för ett helt nytt år
Du kanske aldrig tänkte återvända
allt är så flyktigt som drömmar
och så börjar evigheten om igen

Jag har försökt
men jag är så vansinnigt trött på att prata
jag vill bara se dig tränga dig fram mot mig
genom vimlet av människor som liknar varandra
istället försvann du nedför vintergatorna
på frusna dockfötter i högklackade skor

Var det sista gången jag såg dig, Valentina?
Kanske är det decembermörkret
men det har blivit för lätt att glömma
allting är så flyktigt
och de som var mina vänner säger att livet börjar om igen

Det är så svårt att andas
och de har aldrig träffat nån som du

Plötsligt står jag där igen på balkongen
hand-i-hand med ingen vid ett helt nytt år
allting är så lätt att glömma
utom frusna dockfötter i högklackade skor
Kanske är det dimman från raketerna
men utan dig kan jag inte se klart
du är livet, Valentina
och ingen är värd att dö för

[Disposition]

otitlad

det var någon jag sållade ut
som bar ett leende
kanske av den rena ovanan
att se någon ha en roande tanke
i situationen som var;
rusningstid i huvudstaden
packade som stressade djur
på väg till slakt
i tunnelbanevagnen

[mimmi77*]

När blev det så svårt att andas, Valentina?
Jag såg hur du vände dig om och på späda dockfötter
i högklackade skor
gick ifrån mig nedför vintergatorna
Du vände dig om och gick
men jag trodde alltid att du skulle komma tillbaka en dag

Kanske är det decemberluften
men jag tror snarare att det är du som fyller mina rum med din tystnad
det är nog därför det blev så svårt att andas
så lätt att glömma
och jag har inte längre några vänner

Nätterna har blivit så långa, Valentina
de säger att jag ingenting känner
men jag har blivit så trött på att prata
jag har försökt
men alla vägar slutar där du börjar
och just den här natten var osedvanligt kall
du är orden som aldrig ville skrivas

När sömnlöshet blir rastlöshet
jag måste se allting klart
men plötsligt står jag där igen på balkongen
och himlen fylls av fyrverkerier för ett helt nytt år
Du kanske aldrig tänkte återvända
allt är så flyktigt som drömmar
och så börjar evigheten om igen

Jag har försökt
men jag är så vansinnigt trött på att prata
jag vill bara se dig tränga dig fram mot mig
genom vimlet av människor som liknar varandra
istället försvann du nedför vintergatorna
på frusna dockfötter i högklackade skor

Var det sista gången jag såg dig, Valentina?
Kanske är det decembermörkret
men det har blivit för lätt att glömma
allting är så flyktigt
och de som var mina vänner säger att livet börjar om igen

Det är så svårt att andas
och de har aldrig träffat nån som du

Plötsligt står jag där igen på balkongen
hand-i-hand med ingen vid ett helt nytt år
allting är så lätt att glömma
utom frusna dockfötter i högklackade skor
Kanske är det dimman från raketerna
men utan dig kan jag inte se klart
du är livet, Valentina
och ingen är värd att dö för

wow! du har talang!

[utomjording]

Jag saknar stridens sötma
skogens helvete
naturens skönhet
mitt warface är äkta.

I utmattningens timma
gick vi genom mörkret
och du blev min själsfrände
blev jag din?

[Oskar]

wow! du har talang!

Tack så mycket.

[Enskadaredanskedd]

Fin. Skulle vara kul att höra låten.

hihi ja, det är kul att bara göra lite musik tycker jag.

[Palace_Main]

grus, grus
en jävla sten i skon
det är så du känns
som ett trasigt gummidäck
där luften gått ur
var dina kramar
som sa mer än tusen bilder
eller var det ord?

hoppsan vad har vi här
har du inte gått och blivit lite fet
men sånna som du kan inte veta
vad som menas
men känsla
den som luften
är fylld av
anorexiabarn
fel

inte fanns det nån takt i dig
för dansen förde
med virvlande steg
åt ett håll där jag inte fanns
vacker är du
men allting sades genom ett kaffefilter
så smutsen liksom silades bort
och lämnade bara dropparna av det
skira, söta i din blick

henne ska jag ha
slängde mig som en docka på elden
när lekhagen blev för stor
dom andra barnen
var bara brickorna i spelet

det sitter en grön post-it lapp
på min dörr

JAG GÖR SLUT!