Tigerdrottningen

[-hulda-]

Tack.
Har ALDRIG fattat det där med synthar versus gitarrer eller livetrummor versus t.ex 808.
Vem bryr sig?
Man spelar på det instrument som låter bäst.
Det är som om att folk, speciellt i Rock-Sverige, tycker att det är fusk att använda synthar för att synthar "är liksom inte ett riktigt, äkta och fiiiint instrument".
Som om det var en sport.
Som om det vore enklare att spela synth än att spela gitarr.
Allt är lika svårt att spela eller för den delen programmera om man vill göra det bra.
För övrigt hatar jag Rock

Men Jocke då. Man kan väl inte hata någon musik om den är gjord av skickliga musiker som gör musik som de själva älskar. Oavsett genre . Men sen kan man ju låta bli att lyssna på den när man själv väljer vad som skall lyssnas på.

[J.Berg]

Men Jocke då. Man kan väl inte hata någon musik om den är gjord av skickliga musiker som gör musik som de själva älskar. Oavsett genre . Men sen kan man ju låta bli att lyssna på den när man själv väljer vad som skall lyssnas på.

Kanske därför jag satte dit en smiley på slutet?
Jag hatar självfallet inte rock, däremot är jag så trött på (van)föreställningarna om "Rock" och dess förespråkares ständiga tjat om äkthet hit och dit.
Skulle faktiskt helst aldrig höra ordet rock mer.
Nu ska jag gå och spela en asfet pad över en ljuvligt mjuk filtrerad 909-kick.
Musik tror jag man brukade kalla det.

[skitstövel]

Man spelar på det instrument som låter bäst.

Gör man egentligen? För jag har inget emot att det används synthar iofs, problemet uppstår i de fallen man använder dem trots att de inte bidrar till att lyfta ljudbilden på något bra sätt, utan bara stör, vilket Kent tyvärr gjort i flera fall.

Jag tycker at på TTS användes syntharna mestadels på ett rätt bra sätt (förutom några enstaka exempel, som den hemska synthtrumman i "Ensammast i Sverige" - förmodligen var producenten på semester den dagen den låten spelades in).

På Röd började det dock ta lite överhand, och det kändes på några av låtarna som om man använde synthar för att någon hade en fixering om at man för varje pris måste använda dem, även om det inte lät bra eller passade låten. Och det är då det blir fel. T.ex., är det verkligen någon som i fullt allvar kan säga att kakofonin i "Ensamheten" 2:30-3:00 låter bra alls? Det låter ju hemskt och onödigt i en i övrigt rätt bra låt. (Förmodligen var det frågan om ännu en semesterdag för producenten...)

[rødjeans]

Gör man egentligen? För jag har inget emot att det används synthar iofs, problemet uppstår i de fallen man använder dem trots att de inte bidrar till att lyfta ljudbilden på något bra sätt, utan bara stör, vilket Kent tyvärr gjort i flera fall.

Jag tycker at på TTS användes syntharna mestadels på ett rätt bra sätt (förutom några enstaka exempel, som den hemska synthtrumman i "Ensammast i Sverige" - förmodligen var producenten på semester den dagen den låten spelades in).

På Röd började det dock ta lite överhand, och det kändes på några av låtarna som om man använde synthar för att någon hade en fixering om at man för varje pris måste använda dem, även om det inte lät bra eller passade låten. Och det är då det blir fel. T.ex., är det verkligen någon som i fullt allvar kan säga att kakofonin i "Ensamheten" 2:30-3:00 låter bra alls? Det låter ju hemskt och onödigt i en i övrigt rätt bra låt. (Förmodligen var det frågan om ännu en semesterdag för producenten...)

Kan ikke si meg enig - synes Röd er SJUKT bra! Ensamheten er en av mine favoritter! Håper Kent en dag gjør et like synth-basert album igjen. Men det er jo bra vi har ulike meninger, ellers ville det blitt kjedelig her inne.

[Oktjabrj]

Jag tycker snarare att EIS är en av Kents mer välproducerade låtar. Jag älskar allt i den låten - och då menar jag också det lite 80-talsklyschiga trumljudet, som faktiskt är något som man kommer ihåg från plattan och gör att den är värd att lyssna på igen. Röd låter inte lika syntig förutom i Ensamheten - som enligt mig är bra just i det du stör dig på.

Hoppas att kent gör något som låter som EIS, Röd eller JÄIRFM nästa gång. Då kommer jag att vara nöjd. Antagligen är det Harris frånvaro som gör att jag gillar deras sound bättre

[rødjeans]

Hoppas att kent gör något som låter som EIS, Röd eller JÄIRFM nästa gång.

Men Röd og JÄIRFM har jo helt ulikt sound..? Ihvertfall i mine ører.

Jeg er nok blant dem som ikke klarer å slå meg helt til ro med trommelyden i EIS. Men jeg får frysninger av den likevel. Hver gang!

[Oktjabrj]

Men Röd og JÄIRFM har jo helt ulikt sound..? Ihvertfall i mine ører.

Jeg er nok blant dem som ikke klarer å slå meg helt til ro med trommelyden i EIS. Men jeg får frysninger av den likevel. Hver gang!

Sant. Det jag menar är kanske att jag vill ha Röd-låtar med EIS- eller Jäirfm-sound Ja, de där trumljuden kan vara lite störande, det kan de faktiskt!

[-hulda-]

Kanske därför jag satte dit en smiley på slutet?
Jag hatar självfallet inte rock, däremot är jag så trött på (van)föreställningarna om "Rock" och dess förespråkares ständiga tjat om äkthet hit och dit.
Skulle faktiskt helst aldrig höra ordet rock mer.
Nu ska jag gå och spela en asfet pad över en ljuvligt mjuk filtrerad 909-kick.
Musik tror jag man brukade kalla det.

Det låter helt jäkla underbart!!! (Och vi är nog ironiska på samma halvotydliga sjuttitalistvis båda två- för jag menade inte mitt "skäll" allvarligt -men det förstod du nog )

[bcq]

Tack.
Har ALDRIG fattat det där med synthar versus gitarrer eller livetrummor versus t.ex 808.
Vem bryr sig?
Man spelar på det instrument som låter bäst.
Det är som om att folk, speciellt i Rock-Sverige, tycker att det är fusk att använda synthar för att synthar "är liksom inte ett riktigt, äkta och fiiiint instrument".
Som om det var en sport.
Som om det vore enklare att spela synth än att spela gitarr.
Allt är lika svårt att spela eller för den delen programmera om man vill göra det bra.
För övrigt hatar jag Rock

/ rock_guden_#1_sedan_1996! (love it)

[J.Berg]

Gör man egentligen? För jag har inget emot att det används synthar iofs, problemet uppstår i de fallen man använder dem trots att de inte bidrar till att lyfta ljudbilden på något bra sätt, utan bara stör, vilket Kent tyvärr gjort i flera fall.

Jag tycker at på TTS användes syntharna mestadels på ett rätt bra sätt (förutom några enstaka exempel, som den hemska synthtrumman i "Ensammast i Sverige" - förmodligen var producenten på semester den dagen den låten spelades in).

På Röd började det dock ta lite överhand, och det kändes på några av låtarna som om man använde synthar för att någon hade en fixering om at man för varje pris måste använda dem, även om det inte lät bra eller passade låten. Och det är då det blir fel. T.ex., är det verkligen någon som i fullt allvar kan säga att kakofonin i "Ensamheten" 2:30-3:00 låter bra alls? Det låter ju hemskt och onödigt i en i övrigt rätt bra låt. (Förmodligen var det frågan om ännu en semesterdag för producenten...)

Du kanske bara borde inse att du inte gillar musik egentligen?
Du gillar när saker är som du vill att de ska vara.
Och då är en stor del av det som andra skapar väldigt fel i din bok.
Så här är det:
Som musikanter i en studio/replokal provar vi inte bara EN sak utan flera.
Vi går igenom varje låt 100 ggr, minst.
Vi kastar hela partier, eller rentav låtar och skrotar tagningar direkt som vi inte är nöjda med.
Inget är heligt.
För man kan aldrig lura magkänslan.
Det måste KÄNNAS bra.
Det finns inget i mixen kvar som vi inte älskade när vi spelade in det.
Sen kan man ju självfallet ändra uppfattning efter några år.
För mig är partiet i "Ensamheten" som du nämner det allra viktigaste i låtens arr.
Utan det skulle hela kompositionen vara meningslös.
Låten började som en idé kring ett massivt elektroniskt kaos-parti med mjuka singer songwriter-aktiga verser.
Att låten totalt ändrar stämning och arr är dess själva grundidé.
Sen kan man ha olika uppfattningar om hur vi lyckades eller om idén var bra.
"Ensammast i..." byggdes runt trumkompet du hatar som spelas av Markus live på ett elektroniskt kit och inte är programmerat som du antagligen tror.
Utan det skulle varken introt, sticket eller outrot med text skrivits.
En lite långsam sorglig betraktelse byggd kring Gdur och Cdur (tror jag ) fick därmed i vår värld nytt liv.
Men exakt detta försökte jag poängtera i mitt föregående inlägg om rock och dess förespråkares tro på rätt och fel, äkta och falskt.
"Och det är då det blir fel" skriver du.
Fel hur då?
Hur kan musik bli fel?

Både "Röd" och "Epis" har detta som ett genomgående undertema: Vad vi upplever som "äkta" vs det vi upplever som "falskt".
Men då är det inte enbart musik som åsyftas.
Nu ska jag iväg och spela in en asfet megahit.
Med synthtrumma

Puss

[Frown]

ord

Blir så oerhört glad av att läsa detta. Jag minns tydligt att jag vid min första genomlyssning av Röd tyst mumlade "wow..." vid det omtalade mellanpartiet i Ensamheten. "Herregud, det här är ju faktiskt helt sjukt bra" liksom. Som ett resultat av detta började jag de kommande månaderna utforska diverse elektroniska artister vilket i slutändan fick mig att spräcka min personliga brittisk-indierock-och-Kent-och-inget-annat-musiksmak.

Stort tack!

[namokab]

Jag tycker snarare att EIS är en av Kents mer välproducerade låtar. Jag älskar allt i den låten - och då menar jag också det lite 80-talsklyschiga trumljudet, som faktiskt är något som man kommer ihåg från plattan och gör att den är värd att lyssna på igen. Röd låter inte lika syntig förutom i Ensamheten - som enligt mig är bra just i det du stör dig på.

Hoppas att kent gör något som låter som EIS, Röd eller JÄIRFM nästa gång. Då kommer jag att vara nöjd. Antagligen är det Harris frånvaro som gör att jag gillar deras sound bättre

Trumljudet i EIS var en av få elektroniska ljud som jag störde mig på i början, direkt efter släppet av TTS, men idag är EIS den Kentlåt jag tycker väcker den skönaste känslan. Att trumljudet skulle vara "dåligt" finns inte på världskartan längre, så det verkar snarare som att jag ställde mig skeptisk till den detaljen i musiken på något förnuftsmässigt plan innan jag lyssnat in mig och upptäckt Känslan.

Svårklassificerad musik är nog den bästa förresten.
(långt bort från Rock- och Popfacken)

[skitstövel]

Du kanske bara borde inse att du inte gillar musik egentligen?

Visst gillar jag musik (om den är bra), det är buller och onödiga sound effects i bra musik jag inte gillar. Dålig musik bryr jag mig inte om att lyssna på, förstås.

Du gillar när saker är som du vill att de ska vara.

Mycket insiktsfullt.

Och då är en stor del av det som andra skapar väldigt fel i din bok.

Om något är "väldigt fel" så kan man bara sluta att lyssna, det är inte svårare än så. Men när något i grunden och botten är bra, men det finns detaljer i arret som stör och förstör, då blir man bara ledsen, för man förstår att det kunde låtit bättre.

För man kan aldrig lura magkänslan.
Det måste KÄNNAS bra.

Det beror ju på hur många bärs man druckit, men visst, jag förstår vad du menar.

Låten ["Ensamheten"] började som en idé kring ett massivt elektroniskt kaos-parti med mjuka singer songwriter-aktiga verser.

Just det - ett "massivt elektroniskt kaos-parti". Beskrivningen i sig låter ju som en motivering för att ersätta det med något annat - vad sägs om musik?

"Ensammast i..." byggdes runt trumkompet du hatar som spelas av Markus live på ett elektroniskt kit och inte är programmerat som du antagligen tror.

Det jag ogillar är trumsoundet.

Utan det skulle varken introt, sticket eller outrot med text skrivits.

Men man brukar ju normalt ta bort byggnadsställningar när man byggt färdigt, eller hur?

"Och det är då det blir fel" skriver du.
Fel hur då?
Hur kan musik bli fel?

När det antigen inte är musik alls, eller när detaljer i ett arr saboterar eller stör en god melodi istället för att lyfta den (kan vara frågan om endast små detaljer som gör skillnaden).

[ololole]

Jag är nyfiken på vilket färgtema den kommer få. Kanske brunt, underskattad färg.

[J.Berg]

Mycket insiktsfullt.

Shit alltså.
Du borde fan prodda oss på nästa platta!
Sjukt imponerad av din tunga & djupgående kunskap.
Ring mig!