När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
Det är riktigt kul att använda Kenttexter när man diskuterar ett djupt ämne som detta.
Och på sånt här kan inte gärna moderatorerna klaga. Mer kentska kan vi inte bli ...
Lustigt förresten att de som skrivit de längsta seriösa barndomsskildringarna i den här tråden har fått minst respons. Vad ska man liksom säga om någons barndom?
Jag tyckte att förgätmigej verkar ha haft en bra barndom.![]()
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
En annan kentlåt på samma ämne, där personen i fråga inte fått sin revansh:
Och så blinkar det till
Och dom tänder alla ljus
Du var ensam när du kom
Och du är lika ensam nu
Och så släcker dom ner alla gator alla hus
Och när staden ligger tom inser du
Att det är så ditt liv ser ut
Och allting är som förut...
Ja, Klåparen är bitterljuv på något sätt ... för även om man känner sig ensam finns det någon trygghet i att allting är som förut.![]()
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\