Nu har det ju gått några år sedan skivan kom. I början tyckte jag den var jättebra men så tröttnade jag lite på den och tyckte de tidigare plattorna var bättre. En stor del berodde säkert på att man hade lyssnat sönder den, men sen kan man ju erkänna att man på den tiden störde sig på att så många gillade den och då särskilt deras radiohits...jävligt dumt. Då tyckte man: "Lyssna på riktiga kent istället, Ingenting någonsin, Innan allting tar slut, Cowboys etc etc...Men som tur är blir man lite mognare med åren.
V&a är en helt fantastisk skiva. Lyssnade igenom den för nån dag sedan och den är grym. Dom tre första låtarna är en grym inledning. Grymma melodier och grymma texter. Sundance Kid gillar jag särskilt mycket. Sen är Sverige otroligt vacker med två akustiska gitarrer och sång. Prova själva!
Sen har skivan ett härligt varmt sound som liksom omfamnar en i en stor varm famn och så fort jag lyssnar på skivan får jag härliga minnen från sommaren 2002 och stadionkonserten.
Visst kan jag förstå att man gillar dom äldre skivorna mer och ogillar v&a soundet, (har ju själv varit där...
) men att dissa låtarna och melodierna totalt pga att det saknas en massa dist är lite konstigt.
Tror i alla fall att skivan kommer bli en stor klassiker för kent om en sisådär 20 år. Blir nog den skivan som folk kommer köpa först av skivorna för att upptäcka bandet innan dom går vidare med de andra. Lite som Morning Glory med Oasis eller Harvest med Neil Young.