http://foto.stilren.se - portfolio
I min blogg startade jag en omröstning om vilken som är skivans bästa spår. Kika gärna in där och rösta, det vore kul att veta.
Inlägget hittas här.
Jag fattar aldrig hur folk kan reccensera så här tidigt, jag måste ha tid o lyssna innan jag kan säga nått.
inget.
Jag har väl lyssnat på skivan 20 ggr nu....Tycker att Ensammast i sverige är klart bäst....Vid din sida sämst....Så här långt.....Men jag är oxå den som upptäckte Cowboys först efter 40 lyssningar....Och nu tycker jag fortfarande att den är det bästa Kent gjort....
New York Dolls
Ack, ack och åter ack. Denna skiva är inte bra, att försöka återskapa ljudkulisser som Depeche mode och Kraftwerk gjorde för 20 år sedan tyder inte på goda ambitioner. Snarare känns denna skiva som ett desperat försök att kliva ur den självbild som Kent så framgångsrikt lyckats bygga upp och förvalta. "Var dig själv, försök inte spela någon annan" är ett budskap som man fått höra sedan barnsben och det gäller än idag. Kent, var er själva...försök inte skapa någonting som andra artister redan gjort så mycket bättre.
Men...dom vågade, dom ställde sig upp emot den där tuffa typen i skolan och sparkade han mellan benen, problemet är att sparken var för klen och den tuffa typen bara skrattar.
Men jag uppskattar att dom försökte ialla fall...det är inte många som har det modet.
Sammanfattningsvis så är det här en skiva som i min mening endast verkar som en parentes i min Kentsamling, medans Du & jag döden sitter som klistrad på vinylspelaren.
Elefanter - @@@@@
Bra öppningslåt, jag gillar texten och hur den drar igång efter någon minut.
Berlin - @@@@@
Fantastisk musik, fullkomligt älskar melodin och refrängen. Den här kommer att vara på repeat var jag än befinner mig i vinter.
Ingenting - @@@@@
Jag har haft svårt för Ingenting ända sedan singeln släpptes. Den fungerar men är inte bland de bästa. Refrängen sätter sig dock, det ska herr Berg ha en eloge för. En väldigt, väldigt stark trea.
Vid din sida - @@@@@
Samma som med Ingenting, den är fortfarande lite bångstyrig andra gången om. Kanske påminner den alltför mycket om Berlin.
Columbus - @@@@@
Detta kom väl inte som någon överraskning. En ren njutelse att lyssna på, allt flyter samman så bra. Det här lär förbli en stark fanfavorit.
Sömnen - @@@@@
Inte så dålig som dagspressen ville mena när förhandslyssningen ägde rum, men ändå inget speciellt. Påminner om något från Hagnesta Hill, Insekter? Något som slår mig är att den är över relativt fort, och det är bra - alldeles lagom lång så att man inte tröttnar.
Vy från en luftslott - @@@@@
Introt låter som en slinga jag gjorde till musiken i skolan någon gång. Bra allroundlåt. Den kanske blir bättre om den spelas under någon konsert.
Våga vara rädd - @@@@@
Här rycker skivan upp sig än en gång. Fan vad bra, den här vill jag höra live. Jag vågar påstå att den här låten pissar på det mesta från Du & jag döden och EP:n.
LSD, någon? - @@@@@
Påminner om Chans. Den får ett mäktigt gung efter ett tag, hamnar i skuggan lite p.g.a. Våga vara rädd.
Generation ex - @@@@@
Denna får de också lira i november. Introt är makalöst, detta är den låt som påminner mest om 'gamla' Kent. Luktar tracksetta från långt håll.
Ensammast i Sverige - @@@@@
Oundvikligt kanske. Jag älskar hur den aldrig når ett crescendo utan bara glider förbi nästan obemärkt, likt 747. Definitivt bland plattans topp 3, och den får gärna avsluta konserterna i höst.
Slutbetyg:
Jag älskar skivan, man fruktade att den skulle förpassas till de sälla jaktmarkerna (läs: skivhyllan) ganska fort med tanke på all negativ kritik den fått... men icke; Tillbaka till samtiden ska nötas hösten och vintern igenom ända tills den sitter som de andra skivorna.
J.Berg & the Kents; tack för ett enastående album!
Att betygsätta plattan efter en dag i min ägo känns inte rättvist,
men 3 känns för lågt och 5 för högt... så en klockren 4'a får det bli :P
Några spår är värda att nämnas extra, både på gott & ont.
Elefanter är jävligt mäktig.
En pumpande refräng, likt ett mantra, gång efter gång efter gång!
Vid din sida Väldigt vacker melodi & låt. Jag älskar tempobrytningen ca 2:20 in i låten,
där det övergår till Jocke & ett piano, för att minuten senare explodera ånyo.
Columbus Min stora favorit på plattan och ett stort jävla måste live.
Annars kommer jag att gråta där & då. Och det är inte ofta jag gråter...
Sömnen Det finns alltid något spår per kent-skiva som jag inte orkar med.
Ofta ett långsamt och segt spår. Voila, här är det! Plattans zzzömniga snedsteg!
Våga vara rädd är en potentiell singel.
Trumpeterna överraskar, och det positivt.
Generation ex Potentiell singel som, likt många andra av låtarna på TTS,
har hittat balansen mellan gitarrer å ena sidan och lite synthmattor å den andra.
Ensammast i Sverige Jag förväntar mig att den ska ta fart... någongång... men... nja.
Tja, väldigt fin i alla fall, men även om den avslutar plattan så lär den nog inte avsluta spelningarna.
Någon "747" eller "MIDVH" är den inte. Tyvärr.
Och jag lämnar inga fotspår ens i sand...
--------------------------------------------------------------------------------
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... Tack Jocke, Martin, Sami och Markus!!!
Jag kom på mig själv att jag satt och höll andan flera gånger under tiden jag lyssnade igenom skivan. Skrattade till vid nått tillfälle, ironi eller? Jag är verkligen berörd av denna skivan. Ryser samtidigt som jag tycker den är helt underbar. Ni har lyft från att vara bäst till...ännu bättre, går det? Jag är häpen över att man kan bli så här tagen av er musik, den går rakt in i hjärtat. Tack ännu en gång! Vi syns senare i höstmörkret!!!
Elefanter *****
Berlin****
Ingenting ****
Vid din sida ***
Columbus *****
Sömnen *****
Vy från ett luftslott ****
Våga vara rädd ***
LSD, någon? *****
Generation ex *****
Ensammast i Sverige ****
...Svarta tysta tårar...
Hm...det är kanske inte konstigt att jag uppfattar plattan på ett annat vis....Jag har ju aldrig riktigt lyssnat på DM och Kraftwerk och dom här synthbanden, så jag ser ju inte likheten...Jag har ju haft Mötley Crue som favoband sen 80-talet....Och har det fortfarande....Men jag gillar tillbaka till samtiden, riktigt mycket....Kanske för att jag inte är ett DM fan och inte känner igen mej? Så det är nytt för mig.....Om det sen stämmer att Tillbaka till samtiden liknar DM, det vet jag inget om.....
New York Dolls
Asså är jag den enda som verkligen gillar Sömnen?
Alla lugna partier på albumet är mitt i prick. Där känna man sig hemma.
Där hörs det "vanliga" kent... Sen kommer det nya mer upptempo/dans-rytmerna och det tar nog ett tag att vänja sig. Vissa melodier fastnar direkt, som colombus refräng. Vissa melodier tar längre tid att komma ihåg. Efter ett antal lyssningar.. Så ligger skivan på 3,5/5 kanske...
Och att soundet skulle vara något "nytt" är ju bara skitsnack. Kent har aldrig skapat något "nytt sound"...
Det går ju inte och missa 80-tals influenserna i musiken..
Senast redigerat av estetflum den 2007-10-12 klockan 19:49.
http://myspace.com/theluxeband - släppte 4 låtars EP, fick singelkontrakt med warners efter en månad