Jag skulle galet gärna vilja tatuera mig sen och funderar lite just nu. Har tankar på ett utdrag från en kentlåt och tänkte sätta det på revbenen på vänstra sidan. Jag är bara lite orolig över att den kommer bli förstörd och jätteful den dagen jag blir gravid(kommer inte hända på flera år men fortfarande, någon gång). Någon som kan och vill dela tankar? Är det värt det?
Alla som vill tatuera sig får gärna förklara varför.
Sök i ert inre efter det sanna svaret på frågan.
Varför?
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
288662_2116452343489_1011137378_31932610_1522108256_o.jpg
Min tatuering.
Är heeeelt inne på en stor jävla uggla som chestpiece just nu. Den ska hålla i en mexdöskalle osv. Fet!
Nu är ju inte den här frågan egentligen riktad till mig eftersom jag redan har tatuerat mig... 3 ggr faktiskt.
Jag har funderat flera år både innan första och mellan de 2 andra.
Alla 3 är högst personliga för mig och symboliserar mig och den jag är på olika sätt.
Den första är på rumpan. En snäcka. Gjordes på min 20års dag i Miami.
Snäcka pga att jag är snäck/sten människa. Måste vara familj för att förstå
Den andra är på min ankel. Kinesiska tecknet för man. Eftersom jag tror på att alla människor är av dubbel natur. Man är inte sitt kön även om man föds in i det.
Och den 3dje är på höger underarm och där står med jockes handstil: kevlarsjäl.
Och det för att jag ska påminna mig själv om att jag aldrig ska tappa hoppet. Att jag är mycket starkare än vad jag tror och att jag aldrig får glömma det. Den är både en kärleksförklaring till Kent men också till mig själv.
Thats why... Nu lämnar jag över ordet till: Linus... Några ytterligare kommentarer på namokabs fråga?
Okej, tindra, jag tolkar din förklaring som en "manifestation" av identitet (speciellt snäckan) och kärlek för något som är viktigt för dig.
Tatuering kanske just är den ultimata manifestationen av identitet och kärlek.
Lite på samma sätt som jag hedrar syskon och musik genom att smyga in referenser till dem i min bok.
Mindre prestationsångest med tatueringar, fast jag antar att det ändå finns viss rädsla för att tatuera något som man senare ångrar.
Dina låter tidlösa. Ingenting som kommer att förändras.
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
Han har redan svarat på det; http://forumet.kent.nu/showthread.ph...tuering/page53
Jag har gärna grytet i sandjord.
Creds till sundance_danneMin wombat är närsynt.
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
Jag tycker att det är lite speciellt på något sätt om man tänker på det. Det är ju mode som gör att många gör det, fast det här är permanent. Och mode är ju föränderlig som fan. Jag undrar om människor verkligen tänker på konceptet längre än 'det är fint/coolt'. Det svaret räcker enligt mig på frågan varför man klär sig som man gör, men inte om det handlar om någonting som man fortfarande har på sin kropp när man dör. Att någonting är fint behöver ju inte betyda att man permanent ska ha det i huden? Varför väljer man att göra det?
Senast redigerat av Reina den 2011-11-27 klockan 15:07.
Det är klart att många tycker det är fint och därför vill ha en egen tatuering. Inget konstigt med det.
Min poäng med min fråga (Varför) kanske inte var så mycket att dra upp den diskussionen igen (även om jag alltid tycker det är kul att höra hur folk tänker), utan mer att ge lite råd till dem som funderar på att tatuera sig:
1. Om de verkligen älskar tanken på att pryda sig själv med någon fin/personlig grej (och känner att de skulle göra det helt oberoende av om någon någonsin tidigare hade gjort det)
OCH
2. Om de känner så starkt för en bild /text att de med säkerhet vet att det är någonting de alltid kommer att älska.
DÅ
borde det väl inte finnas några tvivel om att köra på det!
Om man däremot känner sig liten och obetydlig och därför hoppas att en tatuering ska göra att man blir sedd lite mer ...
(jag vet inte om någon tänker så - det var bara ett försök att exemplifiera en betydligt sämre anledning att göra det; kanske ni har några bättre exempel på dåliga anledningar om ni söker i ert inre ...)
Det är onekligen så att folk mer eller mindre omedvetet dras till att göra saker som andra gör. Det är en helt naturlig psykologisk drift som har att göra med sådant som att känna gemenskap. På så sätt är det väl naturligt att göra det. Den drivkraften finns i oss alla, även om de flesta (förhoppningsvis) inte gör sådant som de egentligen inte vill göra. Hoppas därför verkligen att det är något folk känner för, oberoende av andra. Detta med att en tatuering är permanent ställer mycket riktigt saken på sin spets (din parallell till mode var illustrativ). Om man ska tänka långsiktigt är det ju bra om man alltid kommer att gilla sina tatueringar, att ens identitet inte förändrar sig för mycket. Vem vet, kanske är det just detta som är lite av tatueringarnas dragningskraft. Att det kräver att man totalt släpper allt vad eftertänksamhet heter och kör på den spontana känslan. Det finns nog något vilt och befriande att ta för sig av livets alla ting, utan att fundera så mycket över de eventuella konsekvenserna. Det ligger nog lite i tidens anda, att inte fundera så mycket utan leva i nuet (lite på samma sätt som många inte orkar tänka på de långsiktiga världsproblemen såsom miljön).
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
Ett ankare...
Ja jag säger då det.
Varför inte en ros och en drake också när originaliteten ändå är på topp!
Tacka vet jag en polare som för tio år sedan föreslog något som garanterat ingen har.
En BRÖDROST!![]()
Senast redigerat av Embrace den 2011-11-08 klockan 09:57.
KAPITÄN EUROPA - Die Erste Arkengel
http://www.thejohnsongalleries.com/i...%20Michael.jpg
Jag vet faktiskt också en som har tatuerat in en brödrost på sin kropp.
Tycker ankaret är snyggt. Påminner lite om förr hur alla sjömän åkte på dom sju haven och fann en flicka i varje hamn.
I know someday you'll have a beautiful life
I know you'll be a star in somebody else's sky
But why, why, why can't it be, can't it be mine?
I filmen Memento tatuerar killen in minneslappar på huden för att reda ut vad som hänt ... (han har minneslucka)
Vore väl coolt att imitera den snubben ... i alla fall om det är ens favoritfilm.![]()
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\