Det är lätt att hålla med dig om dessa argument.Ursprungligen postat av snö
Sedan finns det även aspekter som du inte tar upp.
Det är lätt att hålla med dig om dessa argument.
Sedan finns det även aspekter som du inte tar upp.
Tre ord: Ansvar. Förlåtelse. (Och slutligen) godhet.Läste just om Uddevallamördaren som flytt till Libanon.
Sverige vill få honom utlämnad.
Jag tycker att ett libanesiskt fängelse kan funka lika bra.
Varför inte outsourca svenska fängelser till något låglöneland så att vi kan få ned de sanslösa kostnaderna för alla förbannade våldsverkare.
Här förstår jag inte hur politiker resonerar.
Att de accepterar sådana kostnader.
Rätta mig, Laila.
Först och främst måste vi ta ansvar för de brott som begåtts i vårt samhälle.
För det första - för att vi inte förhindrade det.
För det andra - för att i vissa fall kan samhället vara att skylla.
- Men jag måste erkänna att den andra punkten jag kämper personligen med; eftersom jag tror på att vi har alltid ett val. Oavsett vad, har du alltid ett val! Men jag vet också att vissa människor inte kan träffa sådana val och låter omständigheter leda dem vidare. Och jag menar inte detta in any way superiorly, jag är medveten om att det finns människor som av whatever reason they might have inte kan träffa val som kommer att guida dem i rätt riktning. Och det är där samhället är att skylla på, för att inte ta hand om dessa individer.
Så oavsett om the mess är "vår" från början bör vi under alla omständigheter ta ansvar för oredan som företrädare för offren och se till att vårt samhälle fortfarande är ett rättvist och hederligt samhälle.
Med rättvisa och hederlighet kommer också förlåtelse, att kunna förlåta. Om vi inte förlåter våra syndare är vi inget mera än hämndlystna. Och en hämndlystent samhälle är inte ett rättvist samhälle.Jag vet att det är "lätt" för mig att tala om förlåtelse för att jag har lyckligtvis aldrig had the need to förlåta någon för ett unspeakable brott.
Jag har dock förlåtit två gånger, människor som jag inte längre har någon omgång med eftersom de förrådd mitt förtroende och på ett personligt plan jag ger ingen second chances om sveket är djupt nog.
Jag känner att du vill fråga: "Men varför då förlåta dem?"
För att om jag förlåter dem släpper jag fri från deras inflytande. Genom att hålla fast vid en agg skader jag bara mig själv, de känner inte min vrede, men min vrede kommer att äta bort min själ - därför jag förlåter dem och thusly release myself, de är inte längre i mitt liv eller på mitt sinne.
För det tredje: Godhet. Vilken typ av samhälle vi skulle vara om vi lämnade folk att ruttna bort i ett fängelsehåla någonstans?
Ett samhälle mäts vid hur det behandlar de svagaste av sina medborgare och de som inte har möjlighet att göra val som leder dem till rättvisa är verkligen svaga och därför är det vårt ansvar som samhälle att ta hand om dem.
- Och sålunda kom vi full circle: Ansvar, förlåtelse, godhet ...ansvar.
N.B. Istället för "Godhet" skulle jag gärna ville använda det danska ordet "næstekærlighed"... hur säger man det på svenska?
(det gick lite snabbt, jag kanske kan ha glömt bort något...)
Senast redigerat av Laila Mari-Gigi Andersen den 2016-11-23 klockan 11:57.
Medmänsklighet kanske.
Jag tycker att man bör minska risken för nya brott av samma galning. Där kan jordhålan fylla ett syfta. Dessutom är jordhålan billig. Nej, men skämt å sido, hur mycket ska det få kosta att ta hand om ge godhet till dem som så totalfailat i sin val. Visst ska vi försöka förstå och förlåta, men det finns ändå en gräns vad det får kosta. I synnerhet om oskyldiga kommer till skada ännu en gång. Visst bör samhället lägga kraft på förebyggande åtgärder såsom värdiga fosterhem, ungdomsvård, skolor, etc. Men det blir konstigt om man ser allt som samhällets ansvar, för framförallt är det individens ansvar. En andra chans må vara befogad i många fall; någonstans måste man även ställa högre krav... I enstaka fall, typ Breivik, vette sjutton om någon andra chans är rimlig. Kan vi ta den risken? Går något sådant att förlåta? Hämnd är må hända inte nödvändig, men billig jordhåla är ungefär vad vissa förtjänar.
Det är i princip ingen kostnad. Svenska fängelsen är rätt tomma, det är därför vi kan importera fångar ifrån Norge och sätta i våra fängelser.Läste just om Uddevallamördaren som flytt till Libanon.
Sverige vill få honom utlämnad.
Jag tycker att ett libanesiskt fängelse kan funka lika bra.
Varför inte outsourca svenska fängelser till något låglöneland så att vi kan få ned de sanslösa kostnaderna för alla förbannade våldsverkare.
Här förstår jag inte hur politiker resonerar.
Att de accepterar sådana kostnader.
Rätta mig, Laila.
Jaså, jag har för mig att varje kund kostar typ 6000 kr per dygn.
Men du menar alltså att kunderna är så få. Det var mer än vad jag visste.
Oavsett blir det en kostnad på ca 2 milj per år vilket är betydligt mer än vad t.ex. en vanlig fattigpensionär kostar.
Senast redigerat av J. Bergtagen den 2016-11-24 klockan 06:58.
Jag känner mig lite ledsen att Fidel Castro är död.
Hur man än tyckte om honom och vad han gjorde, har vi förlorat en av de sista, stora visionärer, en idealist och världen är lite sämre för det.
Jag gillade hans mod, hans uthållighet, hans förmåga att överleva vad än USA threw at him.
nu lämnas vi kvar med en värld full av teknokrater och ...vågar jag säga; one or two loonies.
Min bild av Fidel Castro är allt utom idealist snarare grym envåldshärskare , varför skulle så otroligt många ha flytt om han var så otroligt bra ?
Min idé om brottslingar är att skapa ett samhälle som gör att färre blir våldsverkare, att ta hand om barnen mycket bättre.
Inte sa jag att han var "bra". Jag sa bara att han var en visionär och en idealist. Finns ju inga som vill ha en diktatur och om man levde i ett sånt skulle man klart försöka att fly.
Men även om det var en diktatur stat såg Castro till att utbildningen var gratis, medicinsk- och tandvård var också gratis - och man fick gratis bröt... i ett land där många svältade för revolutionen.
Jag tyckte om att han stod upp mot USA trots att USA hade ett militärt läger på kuba, att han inte gav efter även när USA förbjöd - eller vetoade resten av världen från handel med Kuba och om ett land trotsade dem skulle de, USA, sluta handla med detta landet eller till och med lägga in veto mot dem...
- och Castro gav fortfarande inte efter för USAs krav.
Man måste ju komma ihåg vilken typ av land Kuba var innan revolutionen. Full av korruption, ett semesterparadis för rika amerikaner och ett underbetald helvete för kubanerna.
Baptiste, den så kallade president var ingenting annat än en diktator han själv, man han gav inte det kubanska folket någon ting, han gav istället till de rika amerikanerna ... det är i detta ljuset att man måste titta på revolutionen och på Castro, dessa var de omständigheter som förde med sig revolutionen.
Och när Obama reached out to Kuba på ett vänligt sätt accepterade de gesten, så nu får vi se vad som händer.
Om du har en vision för ett samhälle gör det inte dig till en visionär?
Om du har idealer för hur du tycker att ett samhälle ska ledas, gör det inte dig till en idealist?
- oavsett vem som håller med eller inte håller med dig.
Senast redigerat av Laila Mari-Gigi Andersen den 2016-11-27 klockan 00:45.
Det är förstås sant men för mig kan inte en diktator vara visionär eller idealist, det är bara min egen tolkning. (Oinskränkt makt korrumperar alltid förr eller senare )
Castro blev en bricka i det kalla kriget mellan Sovjet och USA så han fick en viktig roll som Sovjets nagel i ögat i USAs egen bakgård.
USA har absolut inte varit bättre i hur de blandat sig i många länder men det gör inte en envåldshärskare på Cuba bättre bara för att de är emot USA .
som jag förstår var mediciner gratis men hyllorna i apoteken tomma särskilt efter att Sovjet gick i konkurs och inte hade råd att finansiera Castros eget Cuba.
En gång skulle jag ha enats med dig om att "makt korrumperar", men över åren har jag funnit att detta inte gäller alla.
Personer med integritet blir inte korrumperat av makt.
Tyvärr kan jag bara nämna två just nu - President Obama och fd uruguayanska President José Mujica.
Faktisk tror jag inte att makt korrumperar.
Jag tror att det är rädslan som korrumperar människor. Det är rädslan för att förlöra. Förlora makt är något som de flesta människor är rädda för - oavsett om det är privat eller officiellt.
Och därför är det rädslan för att förlora makt som korrumperar människor, inte makten i sig själv.
Vi alla håller makt i olika grader, men om vi låter den korrumpera oss comes down to hur mycket integritet som vi har.
Uttrycket makt och vad det innehar är något jag är exceptionellt medveten om och reflektera över på daglig basis, eftersom jag håller en hel del makt i mitt yrke. Och jag gör mitt yttersta för att inte låta det påverka hur jag 'connect' med mina elever och hur jag gör mitt arbete. Jag använder faktisk aldrig min makt.#KindnessandBoundaries
Senast redigerat av Laila Mari-Gigi Andersen den 2016-11-27 klockan 10:44.
Nu menar jag inte demokratiskt valda utan diktatorer vad gäller att makt alltid korrumperar, och jag vet inte någon diktator som inte skulle ha blivit fartblind av oinskränkt makt .En gång skulle jag ha enats med dig om att "makt korrumperar", men över åren har jag funnit att detta inte gäller alla.
Personer med integritet blir inte korrumperat av makt.
Tyvärr kan jag bara nämna två just nu - President Obama och fd uruguayanska President José Mujica.
Faktisk tror jag inte att makt korrumperar.
Jag tror att det är rädslan som korrumperar människor. Det är rädslan för att förlöra. Förlora makt är något som de flesta människor är rädda för - oavsett om det är privat eller officiellt.
Och därför är det rädslan för att förlora makt som korrumperar människor, inte makten i sig själv.
Vi alla håller makt i olika grader, men om vi låter den korrumpera oss comes down to hur mycket integritet som vi har.
Uttrycket makt och vad det innehar är något jag är exceptionellt medveten om och reflektera över på daglig basis, eftersom jag håller en hel del makt i mitt yrke. Och jag gör mitt yttersta för att inte låta det påverka hur jag 'connect' med mina elever och hur jag gör mitt arbete. Jag använder faktisk aldrig min makt.
Håller med om att Obama verkligen inte är korrumperad och José Mujica är inte heller en diktator, den senare är väl motsatsen.
Har faktiskt tänkt på varför jag tycker illa om Castro och det är alla de här som hyllade honom på 70 talet ( och en bit in på 80-talet) hum-flum-maffian vad heter han i Hoolabandoola band Wiehe? som tyckte att Castro även Mao var så himla fantastiska och vägrade lyssna på att diktatorerna fängslade, torterade och avrättade oliktänkande.
Jan Myrdahl tycker fortfarande att Mao var bra, de flesta andra har tror jag medgett att Mao, Castro med flera inte var så bra som de blint trodde i deras ungdom.
Det verkade som att bara man var emot USA så var allt bra.
(och USA var verkligen också maktfullkomliga i tex sydamerika och stödde vidriga marionetter till ledare som fick betalt för att hålla 'lugnt' på det sätt behagade USA som ville skydda sig från kommunism. )
Ja, men makt är makt oavsett vem som innehar den. Makt skiljar inte mellan demokrati och diktatur - makt har inga politiska åsikten den "är" bara, det är människorna som håller makten som ger den den ena eller den andra politiska färgen.
Och en diktator är naturligtvis redan korrumperad av makt... det är väl underförstått i titeln "diktator".
Jag skulle nog också skilja mellan de olika diktaturer - somliga är värre än andra (but bottomline: They're all crap!), liksom jag också skulle skilja mellan de olika demokratier - somliga är bättre än andra.
Ingenting är svart och vitt, allt är olika nyanser av tainted grey.
Inget demokrati kan säga att de inte har dödad människor i demokratins namn.
- även Danmark har dödat oskyldiga människor i demokratins namn, för att vi vet bättre...eller nåt... not sure what the point is or was, or even if there was a point...
Senast redigerat av Laila Mari-Gigi Andersen den 2016-11-29 klockan 09:06.
Det finns en kent låt som alltid har varit nära mitt hjärta. En låt som innehar stor omtänksam integritet och kärlek. Sverige.
Denna låten är den tysta rösten från mitt medvetande, som påminner mig om att jag alltid bör sträva efter att bli ett bättre människa, se utöver mina egna 1.world needs och ta hänsyn till behoven hos de som är mindre lyckligt lottade. De som må ge upp allt, fly från allt de känner, från deras hem, från familj och vänner...
Vem är jag att döma någon?
Vem är jag att försöka sätta mig i andras ställe?
Jag kan omöjligen förstå de svårigheter flyktingar har gått igenom, inte ens med en fantasi lika levande som min kommer jag någonsin komma nära att fatta de beslut som de har varit tvungna att göra, den farliga resan som har varit i månader kanske till och med år, den fasor de har bevittnat ... Vi har ingen idé om vad de har gått igenom.
Och precis därför bör vi välkomna dem, bör vi erbjuda dem hjälp och inte bara ge dem en husrum och kläder, men också se till att de prata med en psykolog och en terapeut för att starta den helande process som behövs.
Vi borde se till att de kan börja i jobb så snart som möjligt, strunt i att lära vårt språk först, ge dem ett hem och ett jobb och allt annat kommer att följa, inklusive integration. Jag ser ingen annan utväg.
Men i stället vi låter dem sitta förevigt i läger utan effektiv hjälp...vilket slösande av potential.
Och ja, jag är fullt medveten om att det finns enstaka "bad seeds" som inte är "riktiga" flyktingar ...men kom igen, enstaka "bad seeds" gör inte hela äppelträdet dåligt.
Om bara vi slutade lyssna på vår 'fears' och fördomar. Om bara vi försökte att bli bättre människor, att vara öppna, snälla och omtänksamma... om vi bara hade lite kärlek att ge till världen. Och det var den övergripande känslan att jag lämnades kvar med efter konserten i Köpenhamn - kärleken, kärleken till musiken, kärlek mellan vänner, kärlek till livet, kärlek för passioner och kärlek till världen.
Min vännina, Sus, arbetar som volontär i ett barn flyktingeläger och jag var lite stolt och kände att något har jag gjort rätt, när min dotter föreslog att de nallar hon inte längre ville ha och hade sorterat skulle ges till dessa flyktingebarn, eftersom: "De har måske ingen mor og far, og måske vil de gerne have en bamse de kan kramme om natten, når de skal sove og de savner deres mor eller far."
Senast redigerat av Laila Mari-Gigi Andersen den 2016-12-06 klockan 00:52.
Den granskning som Aftonbladet gör just nu visar också på hur skattepengar slösas på lyxresor, etc.
Hur f*n kan myndigheter så totalt sakna spärrar för vad som är moraliskt försvarbart?
(ett exempel: http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/...kattebetalarna)
Med tanke på att det finns pengabrist på andra viktigare områden är det väl inte för mycket begärt?
MAN SKA FAN INTE SLÖSA BORT VÅRA SKATTEPENGAR.
Behörigheter för att posta
Svara med citat