Mer av infriande av högt ställda förväntningar.
Kanske bara jag som hade satt ribban för högt. Sådant är ofta fallet vid alla dessa remakes och nyinspelningar. Nu kallar jag inte Inglourious Basterds för en ren remake av 70-talsklassikern Quel maledetto treno blindato (a.k.a. The Inglorious Bastards), utan det är väl mer en inspiration, förebild och hyllning. Men i grund och botten så handlade det om mina högt ställda förväntningar, men jag älskar inte Tarantino desto mindre för det.
Och jag skrev väl kommetaren om filmen en eller två dagar efter besöket. Filmen växte något pinnhål efteråt, som filmer ofta har en tendens att göra, när man fått suga lite på karamellen. Fast den är inte någon av hans bästa, inte på något sätt.
Och inför allt snacka nu kring Kill Bill 3 så vet jag t.ex. inte var jag har förväntningarna på ett såhär tidigt plan. Förhoppningsvis ingenstans, än så länge, mer än att det blir realitet kring tankarna och projektet.