Som singel hade jag velat ha helt fantastiska.... MIRAGE!Ursprungligen postat av Bernard Sumner
Som singel hade jag velat ha helt fantastiska.... MIRAGE!
Pianoslingan i Svart Snö gör mig gråtfärdig. Den talar till mig, jag blir nästan chockad av hur djupt den berör mig. För tillfället favoritlåten, tillsammans med Innan himlen faller ner och Skogarna.
det går över, det går över, det går aldrig över
Känns som denna är i klass med JÄIRFM och TTS, dvs bra men långt ifrån R:Ö-D
Tycker sista låten är den bästa avslutningslåten sen röd.
Du och jag ☠
Jag måste ha texterna innan jag kan göra en bra bedömning känner jag...
"Kärlek är som en blomma, även den vackraste dör"
Jag är så glad att även dom långsamma låtarna är bra. Det gör att jag klarar av att lyssna på skivan i helhet!
"Den andra sidan", "Mirage" och "Godhet" är de allra, allra största favoriterna hos mig. Alla tre är omänskligt bra. Sådana där låtar som öppnar upp hela ens tillstånd. Om det sorgset vackra i "Svart snö" och "Simmaren" berör starkt, så närmast angriper "Den andra sidan" mig med liknande känslor.
De enda tre låtarna, vilka jag ändå gillar, som inte når helt innanför är "Var är vi nu?", "Skogarna" och "Allt har sin tid". Hittills det vill säga.
älskling; jag har hittat in från mörkret
det finns hopp om en förändring
men det tar den tid det tar
http://hajpland.blogspot.com
"Den andra sidan" kan bli en ny 747, men inte ersätta MIDVH. MIDVH har det där lyckligt explosiva över sig som ingen annan kentlåt har och som en konsert måste avslutas med.
"Kärlek är som en blomma, även den vackraste dör"
Vilken underbar skiva! Älskar den! Längtar till 10 maj!
...Svarta tysta tårar...
Varför heter skivan Tigerdrottningen?
(några teorier från er som hört den?)
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
Sitter i bilen på väg till jobbet och skriver detta.. Don't sweat it.. Jag är på en rastplats.
Lyssnar på skivan via Spotify. Plötsligt hörde jag samma låt igen.. Wtf, hade Spotify slarvat med låtordningen? Nej. Det var jag som hade på shufflefunktionen.. Hmpf..
Hur som helst så älskar jag skivan hittills! Kul att få höra Rhodes-elpianot så mycket! Är det Markus som spelar? Vet att J skrev att han skrivit stor del (allt?) av skivan med den, men har för mig att Markus brukar lägga keyboardräkorna på skivorna.
Förbonklat bra jobbat med skivan, kent!
Har så klart teorier, men återkommer gärna om det.
"It is impossible to achieve the aim without suffering"
---John G. Bennett
Det står keys även på Jocke så det är nog chans att det är han.Sitter i bilen på väg till jobbet och skriver detta.. Don't sweat it.. Jag är på en rastplats
Lyssnar på skivan via Spotify. Plötsligt hörde jag samma låt igen.. Wtf, hade Spotify slarvat med låtordningen? Nej. Det var jag som hade på shufflefunktionen.. Hmpf..
Hur som helst så älskar jag skivan hittills! Kul att få höra Rhodes-elpianot så mycket! Är det Markus som spelar? Vet att J skrev att han skrivit stor del (allt?) av skivan med den, men har för mig att Markus brukar lägga keyboardräkorna på skivorna.
Förbonklat bra jobbat med skivan, kent!
"It is impossible to achieve the aim without suffering"
---John G. Bennett
(jag vaknade kl 5 i morse och ville inte somna om, verkar det som)
Att premiärlyssna nya kent i de ljuva gryningstimmarna visade sig vara väldigt speciellt.
Nivån, känslan, kvaliteten är så jämn att jag nästan blir lite orolig, att det är ett svaghetstecken ... (somliga må uppfatta Kent som Sveriges tråkigaste band och album 11 kan mycket väl vara det fulländade exemplet när det kommer till jämnt monumental nivå, vilket någon säkert kan förvränga till tråkighet)
För just nu känns musiken bara så givet BÄST!!!
Varför känner jag så?
- Värmen är så påtaglig (i allt från instrumenteringen, sången, texterna till evigheten).
- Texterna är mer direkta (än vad kent brukar vara) och det funkar verkligen på mig (den textblinde namokab blir berörd på ett sätt som han aldrig brukar bli).
- Dynamiken och balansen är för mig en viktig aspekt i musiken och här känns det som om Jocke har överträffat sig själv. Om något blir för elektroniskt, monotont eller poppigt/rockigt kan det kännas tråkigt (samtidigt som viss monotoni är skön). Här tycker jag att många låtar är slående exempel på balans mellan ytterligheterna: små tempoökningar, dynamiska ljudlekar i Var är vi nu?, Allt har sin tid, Innan himlen faller ner, Den andra sidan, Mirage
- Helheten (den som Röd är så uppskattad för) behöver jag knappast utveckla närmare. Textinnehåll, låtordning/övergångar.
Hoppas att det inte är nyhetens behag, men just nu känns det här som Kents mest helgjutna album (och då vill jag inte ens ge mig in på att ge mig på de tidigare albumen i någon sorts utstuderad jämförelse).
Tack Kent för att ni aldrig slutar att överprestera!
Själv är jag lite inne på motsatsförhållandet mellan kvinnligt och manligt (och andra dubbla bottnar som återkommer tematiskt).
Att det är så mycket tjejröster/körer på skivan är lite talande i det här sammanhanget (och en charmig del av albumets dynamik).
När ni äntligen kan se vem som drar i alla trådar
Så blir ni aldrig rädda mer
När ni äntligen kan se kejsaren stå naken
Så vänder allt igen
Jag går ensam genom mörkret
/Jo©ke\
Det blev som jag trodde baserat på LBE och Skogarna. En stor jävla besvikelse, jag hade förhoppningar eftersom jag gillade JÄIRFM så mycket men nä, en besvikelse. Slutet på Den andra sidan är det närmaste riktiga kent plattan kommer men resten, nej tyvärr. Men ja, alla kan inte tycka likadant och de flesta verkar ju gilla det och det är väl kul. Jag är väl den enda då som är besviken på soundet. Dessutom fick jag inte direkt feeling av låtarna heller vilket var lite synd, det var inte den här wow-känslan liksom.
"We didn't invent goth, we just play emotional music"robert smith"Du vet att vi spelade NDBPM för din skull va?"
Så här har jag känt från början! Du sätter ord på väldigt många av mina tankar och känslor inför nivån det här albumet har.
Har inte velat ta upp det. Den där oron, för jag tycker ju att det är så otroligt bra. Är man "partisk"/överentusiastisk/naiv?
Jag närmar mig mer och mer att den faktiskt inte har de där svagheterna man befarat att man ska "upptäcka". Tiden får visa hur den håller sig.
"It is impossible to achieve the aim without suffering"
---John G. Bennett
Behörigheter för att posta
Svara med citat