Jag är oerhört förtjust i Emir Kusturica, han har en förmåga att mitt i den skruvade humorn hitta ett litet stråk av allvar som blir större och starkare än så mycket annat. Mästerverket är förstås Zigenarnas tid, men även Arizona Dream och Livet är ett mirakel (som jag just såg) är helt fantastiska. Underground och Svart katt, vit katt är sämre men också klart sevärda.