
Ursprungligen postat av
Oskar
Låt mig bara ta det sista exemplet på detta: i opinionstråden hävdade någon att ingen skulle dela med sig i det nyliberala samhället, de fattiga skulle dö på gatorna och ett litet fåtal skulle roffa åt sig alla pengar. Jag frågade då om personen i fråga kunde ge någon form av estimat på hur många som kunde tänkas sväta i det nyliberala samhället, hur många som skulle arbeta, hur många som inte skulle göra det osv. Personen svarade att det vet man ju inte, och vad tror jag? Jag antog utmaningen, letade upp lite siffror och publicerade detta inlägg:
Jag bemötte alltså det populäraste argumentet om att ingen skulle dela med sig genom att visa på vad välgörenheten uppgår till i dagens USA där skattetrycket dessutom är 27 % av BNP och ytterst progressivt. Vad får jag som svar på detta?
INGENTING! Inte ett ord, inte en invändning. Oktjabrj svarade att det var intressanta siffror, men ingen av svältsocialister hade nånting att komma med. Förrän nästa gång debatten dyker upp, då är argumentet om att ingen skulle dela med sig där igen.
Vad tyder detta på? Ärlighet? Oärlighet? Viljan att lyssna? Oviljan att lyssna?
Kan man klandra mig för att jag blir aningen frustrerad när detta händer gång på gång, och när dessutom JAG blir anklagad för att inte bemöta argument och inte lyssna?
Kan man det?