http://foto.stilren.se - portfolio
http://foto.stilren.se - portfolio
http://foto.stilren.se - portfolio
http://foto.stilren.se - portfolio
http://www.dn.se/nyheter/varlden/ham...toria-1.941835
Detta är sådant som jag tror få vänsteraktivister kommer bli upprörda över.
http://foto.stilren.se - portfolio
"I was doing a lot of complaining about the ridiculous prices of CD. I called them out for being greedy fucking assholes. I didn't get a chance to check, has the price come down at all? Okay, well, you know what that means - STEAL IT. Steal away and give it to all your friends and keep on stealin'. Because one way or another these motherfuckers will get it through their head that they're ripping people off and that that's not right."
Det där är naturligtvis helt hemskt och vidrigt på alla sätt och vis. Dock förstår jag inte varför man alltid måste landa i antisemitism när man talar om Israel/Palestina-frågan. Vänstern tvingas alltid säga "Israel för en vidrig politik, men..." (och så måste man visa förståelse för judarnas utsatt situation och fördöma antisemitiska åsikter på den palestinska sidan). Annars är det alltid någon som drar fram antisemit-kortet, precis som att det skulle hänga ihop med att vara emot Israels ockupationspolitik.
Om 5 min på svt: http://svt.se/2.113659/1.1664678/har...86&lpos=lasMer
Intressant om "den fria viljan" och hur vi bör lita på vetenskap/sanningen.
Områden som ofta tagits upp här i tråden.
"It is impossible to achieve the aim without suffering"
---John G. Bennett
Kom tyvärr precis hem, får titta på nån repris. Vad du under tiden kan svara på är följande: givet att människans vilja inte alls är fri, att vi inte har någon som helst möjlighet att välja själva, vad säger det då implicit om vårt samhälle och vilken politik som bör föras? Vad anser du själv?
http://foto.stilren.se - portfolio
Jag vet faktiskt inte fullt ut.
Oavsett vilket(fri vilja eller ej) tror ju jag på större delat ansvar än vad du gör. Att man inte kan kräva individen på det totala ansvar som du gör.
Vi vet att vi från väldigt tidigt blir påverkade av vår omgivning när vi sedan skapar vår person, där tänker jag att vi själva inte kan stå helt till svars för våra beslut - positiva som negativa. Vi ska inte kunna bli straffade eller belönad hur som helst bara för att man fått helt fel eller rätt saker med sig.
Detta ger kort sagt att "samhället"(sätter ordet inom "" för din skull), som vi till stor del har formats av, är skyldigt oss hjälp när vi tagit knasiga beslut, samtidigt som vi är skyldiga samhället något tillbaka för allt vi har fått för att ta massor bra beslut.
Sedan måste jag understryka att jag också tycker att människan måste få stå för konsekvenser av sina beslut. Att allt inte kan vara... en rät linje, om du förstår vad jag menar.
Programmet var sådär intressant, väldigt okonkret.
"It is impossible to achieve the aim without suffering"
---John G. Bennett
Problemet med att inte avkräva en individ ansvar för hennes handlingar är att man då måste avkräva andra individer det ansvaret. Ansvar är en begränsad mängd som kan portioneras ut, och att fördela det på politisk väg ger en automatisk ojämlikhet: den som startat ett företag och försörjer sig själv och andra genom det avkrävs inte bara ansvar för sig själv (implicit genom att han lever på sin egen lön) utan även för andra som inte har gjort det han klarat av. Det blir inte "samhället" som får ta "delat ansvar", istället får somliga ta ansvar för sig själva och andra medan dessa inte behöver ta något ansvar alls. Och denna fördelning baseras på vad man har åstadkommit, inte på att man (som alla andra) är människa. Ett komplett delat ansvar som en följd av att människor är människor skulle ju innebära att alla gör exakt samma sak och får exakt samma belöning, något som jag tror ytterst få skulle uppskatta.
Sen har socialister förtvivlat svårt för att se hur man som arbetande människa faktiskt bidrar till andra människors välmående. Om jag jobbar och tjänar pengar så gör jag det för att jag tar ansvar inte bara för mig själv utan även för andra. Jag utför det arbete som min uppdragsgivare värdesätter och berikar på så sätt honom, och de kunder som köper frukten av mitt arbete gör det också för att de anser att deras liv blir bättre av det. Den som inte tar någon som helst ansvar är den som inte alls arbetar, och att då lasta över det ansvaret på den som gör det är endast att bestraffa förtjänst och belöna motsatsen.
Det är lockande att säga att okej, man ska ta lite ansvar men inte fullt ut, men var drar man gränsen? Vems ansvar ska vältras över på någon annan och varför, och med hänvisning till vad då? Bedömningarna i sådana fall blir extremt godtyckliga, och försvarar man på så sätt 5% omfördelande skatt till en medborgarlön kan man lika gott försvara totalt slaveri. Det går liksom inte att komma fram till några värdefulla slutsatser så fort man börjar kompromissa.
http://foto.stilren.se - portfolio