Får ta min disclaimer här då, hoppas den anses "on topic".
Varför bemödar jag mig med att svara på tigertindras personangrepp? Är det för att de gör mig arg och ledsen och för att jag känner att jag måste hämnas genom att försöka såra henne på samma sätt som hon sårar mig?
Absolut inte.
Att jag svarar beror på att det säger något som är relevant för den politiska debatten, något om hur man bemöter argument och människor i största allmänhet. Har man en åsikt är det min absoluta ståndpunkt att man ska kunna argumentera för den, speciellt när man möter motargument från någon som har en annan åsikt.
Jag blir ständigt anklagad för att inte lyssna och strunta i vad andra säger, men det är helt enkelt en osanning. Det stämmer att jag sällan håller med de som inte delar min åsikt, men jag försöker alltid förklara varför. Jag skriver inte bara "jag tycker inte som du", jag skriver "jag tycker inte som du eftersom..." och så försöker jag motivera varför jag tycker som jag tycker.
Man övertygar inte en annan människa att dela ens åsikt genom att säga "jag tycker så här, om du inte också gör det har du fel", vilket är ungefär vad "mina" motståndare försöker göra. Att jag ska "lyssna" på vad de säger och ta till mig deras argument betyder egentligen att jag ska acceptera dem och hålla med, men det kan ju lika gärna gälla tvärtom: varför är det jag som ska acceptera deras åsikter och inte de som ska acceptera mina, bara för att jag tycker så?
Lösningen är kärnan i debatten:
Ett argument är inte bra eller giltigt bara för att någon delar det.
Det är helt och hållet oväsentligt att någon tycker något, det relevanta är på vilka grunder och med vilken kraft man argumenterar för denna ståndpunkt. Den som vill övertyga mig om att byta åsikt måste visa att jag har fel och att de har rätt. Det gör de inte genom att säga att jag borde tycka som de eller att alla andra gör det, utan genom att just visa att det jag säger inte stämmer.
Här är jag alltså ute efter adekvata motargument, något som bemöter det jag skriver, innehållet i mina argument, och INTE bara en intygelse om att de tycker nåt annat. Det vet jag redan. Jag vet att många i den här tråden gillar skatt, men det är inget argument, det är en ståndpunkt. Man måste förklara varför även jag ska gilla skatt, det räcker inte att säga att jag ska det. De argument som presenterats är i linje med att skatt är bra för att man får mer eller lika mycket tillbaka som man betalar och det har jag redan bemött:
Detta är mitt motargument, och som sådant måste det bemötas. Det kan göras på två sätt:Detta är ett av dina absolut sämsta argument, jag ska visa varför:
Säg att jag bara behöver mat och att mat = apelsiner. Under min livstid behöver jag utspritt äta 10.000 apelsiner för att inte dö av svält. Om jag producerar 10.000 apelsiner med mitt eget arbete så finns inget problem, då överlever jag och behöver inget annat. Men säg att jag bara producerar 8.000, då behöver jag 2.000 till och hur får jag dem? Ditt sätt är: ta dem från nån annan som har dem. Stjäl dem helt enkelt. Då har du de 10.000 du behöver och allt är frid och fröjd.
Hur motiverar du rätten att göra det? Jo, att du har ett värde! Den som har de 2.000 apelsinerna borde ge dig dem för att du ska kunna överleva, för du har ju ett "värde". Men återigen, vilket värde? Vad gör du för den personen?
Nu börjar du babbla om att om han hamnar i samma situation så kan du ge honom 2.000 apelsiner, men det är ju precis vad jag säger! Jag vill ha ett fritt utbyte, det betyder att om du vill kan du ge honom dem och vice versa. Jag har inget som helst problem med att ni kommer överens om att skydda och hjälpa varandra om ni behöver det, så sluta påstå det.
Vad jag har ett problem med är att du anser dig ha en rätt att ta det du behöver från andra, utan att ge något tillbaka. Du påstår att du visst ger något tillbaka, men då är vi ju återigen tillbaka i det fria utbyte jag vill ha: man får det man förtjänar i fred och frivillighet, ömsesidigt gynnande. Jag ger av dig och får tillbaka.
Så vad är skillnaden mellan oss?
Tänk så här: du producerar 10.000 apelsiner och blir sjuk lite då och då. Vad kan du göra då? Jo, spara! Du kan behålla den förtjänst du gjort förut för att ha den som buffert om nåt händer. Samma sak med riktiga pengar. Det du nu betalar i skatt skulle du om du int gjorde det kunna spara som en buffert om du blir sjuk, så att du kan betala dina räkningar om du inte jobbar.
Du tar för givet att med skatt så får du tillbaka mer än det du producerar, dvs din livskonsumtion blir högre än om du inte betalade skatt. Och hur är det möjligt? Jo, endast genom att nån annan ger mer än han får eller skapar, dvs att han exempelvis skapar 10.000 apelsiner men bara får behålla 8.000. Då handlar det inte längre om att ge och ta utan bara om att ta, för din del, och att ge, för hans del.
Fattar du detta räkneexempel? Om du kan överleva på din egen produktion så behövs ingen skatt, då kan du alltid täcka dina egna kostnader ändå, genom att spara till en regnig dag. Kan du det inte måste du stjäla från någon annan, och vad ger dig den rätten?
1. visa att jag har fel, att det jag påstår inte stämmer.
2. visa att det jag säger inte är relevant, dvs: någon påstår att månen är en ost varvid en annan säger att stenar visst är hårda. Det stämmer men det är inte relevant för argumentet.
Det finns en tredje utväg som några har använt sig av, nämligen personangrepp. Att de inte är något svar på ett argument torde vara uppenbart, och vad säger det om man ändå bemöter argument med personangrepp?
Givetvis inget annat än att man inte kan bemöta argumenten med argument. Man ignorerar vad den andra parten säger och förolämpar istället honom eller henne, vilket är ett direkt nederlag. Personen i fråga har bevisat att han eller hon saknar svar på det som är relevant på diskussionen.
Och varför är det intressant? Det är väl ganska uppenbart, det säger att det ursprunliga argumentet är ganska bra, att det håller, att det stämmer överens med verkligheten. Gör det det inte är det ju lätt att använda sig av någon av de två metoder jag nämnde ovan. Då är det bara att visa att argumentet är dåligt genom att argumentera mot det. Men (obs detta!) "jag tycker att..." eller "du är ful och töntig" är inga sådana argument, det är en ståndpunkt respektive ett personangrepp, varvid inga är faktiska motargument. De säger inget som visar att det ursprungliga argumentet är felaktigt.
Så jag besvarar tigertindra för att alla som läser debatten ska se att hon använder sig av en debatteknik som ignorerar argumenten och således inte svarar på frågan. Det är relevant för debatten, och har ingenting med varken mig eller henne att göra. Tvärtom gör det mig glad att hon känner sig tvingad att (till vissa delar) ljuga om mig, att förolämpa och trycka ned mig, för det visar inte bara för mig utan för alla andra att hon inte har några argument.
Jag ignorerar personangreppen som sådana men använder dem i debatten som ett bevis för ovanstående, nämligen att hon saknar argument. Det är viktigt, för det säger en del om mina argument, om saklighet, ärlighet och intellektualism. Och det är i allra högsta grad både politik och moral.
Tack för ordet.
Svara med citat
Ursprungligen postat av MrHenko
