Det är om vi tar ifrån fansen deras rätt att vilja betala pengar till fotobllen som det blir orättvist.
Det är när vi förbjuder arbetsgivaren att själv välja hur mycket pengar som ska betalas till sina anställda som det blir orättvist.
Det är när den anställda inte ska få behålla alla pengar som arbetsgivaren betalar honom som det blir orättvist.
I have seen it all
ja så är det väl. men det jag menar är att man kanske borde värdesätta vissa arbeten mer. man behöver inte göra det till värsta grejen utan bara göra så att alla får tillgång till ungefär lika mycket pengar.Ursprungligen postat av Oskar
iofs skulle det bli jobbigt i längden ju.... men ändå
(nere i afrika o s v arbetar människor med att odla bananer och kaffe åt oss. för det får dom 6 kr per dag och dom besprutas med gift.)
vad gäller det andra har du helt rätt. den personen som gör det mest värdefulla jobbet för mig för tillfället ska ju självklart få mer betalt än någon jag har inte någon nytta av.
hqahahaha!!
(mimmi77 med ny tillfällig profil)
Att alla ska få tillgång till ungefär lika mycket pengar betyder att du ska tvingas att betala alla som utför arbeten åt dig lika mycket, oavsett vilken nytta du anser att de gör. Hur stor är då chansen att du faktiskt anställer någon som du tvingas betala en högre lön till än du anser att hans arbete är värt? 0 såklart, vilket innebär att hans arbete aldrig utförs och att mindre värde skapas. Vem tjänar på det?
Visst är det förjävligt att människor svälter i stora delar av världen, men det beror inte på den fria markaden som låter individen bestämma över sitt liv utan på raka motsatsen: regleringar, bestämmelser, hinder, kollektivism och socialism. De fattigaste länderna är alltid de mest ofria, de som i minst utsträckning har omfamnat marknadsprinciperna. De länder som handlar mest med omvärlden är de som är rikast, de som handlar minst är de fattigaste. Jämför tex Syd- och Nordkorea. Visst, nordkoreanerna odlar inte bananer som vi köper till låga priser, men de är trots det ett av världens fattigaste folk. Sydkoreanerna å andra sidan som började med att sälja skräp är nu de som designar och tillverkar våra TV-apparater och mobiltelefoner. Det beror på att det de sålde först gjorde dem rikare så att de kunde investera pengar i mer avancerad produktion osv, vilket också ger oss billigare varor. För bara 50 år sedan var det en otrolig lyx att ha en TV, nu är det en självklarhet för många att ha två. Och har vi utnyttjat någon som blivit fattigare för att nå detta stadium? Nej, tvärtom, de som har givit oss möjligheten till billigare konsumtion har också blivit rikare.
Alltså: att säga att alla ska ha tillgång till lika mycket pengar är att säga att alla arbetsinsatser ska avlönas lika, oavsett hur mycket nytta de gör för den som betalar. Det är mycket dum princip eftersom den som tvingas betala ett högre pris än han önskar hellre låter bli att anställa personen i fråga, och då skapas mindre värde vilket leder till att det finns mindre pengar. Många människor verkar tro att just pengar finns i överflöd och oberoende av mänsklig aktivitet, och att man därför kan dela ut dem lite hur som helst (samt att detta också är rättvist). Men så är det ju inte, varje krona är resultatet av en arbetsinsats, och den som skapar flest kronor är den som skapar mest värde för andra människor.
Det enda man gör när man omfördelar pengar är att man tar från den som har skapat mest och ger till den som har skapat minst. Det är inte rättvist, tvärtom. Rättvist är att ge till varje människa vad han förtjänar genom det värde han skapar, och den som avgör det är den som betalar, alltså varje individ, inte "demokratin" eller staten.
http://foto.stilren.se - portfolio
ja det är jävligt att vissa människor inte kan få leva som människor borde
haha jag har slut på argument och orkar inte tänka ordentligt just nu när hjärnan är full av snor (förkyld)
Visst är det hemskt, men som sagt, det beror inte på för mycket marknadsekonomi och kapitalism utan på motsatsen.
Ett konkret exempel: EU lägger ungefär halva sin budget eller 400 miljarder kronor varje år på att stödja det europeiska jordbruket med subventioner och handelshinder. Det innebär att lantbrukare i Europa får pengar för att kunna fortsätta producera livsmedel och slippa bli utkonkurrerade av afrikaner och asiater som kan göra samma jobb för mindre pengar. Det har främst två effekter: först och främst betalar europeiska konsumenter skatt för att få högre livsmedelspriser, och dessutom gör vi så att fattiga lantbrukare i utvecklingsländer inte får tillgång till våra marknader och därmed inte kan tjäna egna pengar. Vi håller kvar dem i fattigdom när vi istället kunde börja handla deras varor så att de med pengarna kunde investera i bättre produktion så att priserna sänks osv.
De enda som tjänar på det systemet är de europeiska bönderna, på alla andras bekostnad. Fullständigt vansinne, och i grund och botten socialism: den som inte själv kan tjäna pengar genom att erbjuda människor ett värde de vill betala för får istället stöd från staten, alltså omfördelade pengar från de som kan producera värde åt andra.
I teorin kan man försvara systemet med klassiska socialistiska argument: de fattiga ska inte behöva sälja sina produkter billigt åt oss rika, och den som inte kan tjäna egna pengar (de europeiska bönderna) ska få bidrag från staten istället. Problemet är att effekterna blir ett hopplöst tillstånd av fattigdom för de fattiga som behöver sälja sina produkter till oss för att tjäna pengar och utvecklas, samt att alla europeiska konsumenter får betala pengar till staten för att få högre priser på livsmedel. Som sagt, i stort sett alla förlorar.
I praktiken är alltså systemet varken rättvist eller effektivt utan skapar bara problem för alla utom en liten minoritet av människor som inte kan försörja sig på en fri marknad. Till vilken nytta och med vilken rätt?
http://foto.stilren.se - portfolio
Nytt ämne (även om jag gärna fortsätter den förra diskussionen också): konsumtion! Hypotesen är att folk handlar för mycket och blir olyckliga, det är ett problem som vi måste göra något åt. Eftersom denna okontrollerade hysteri förstör miljön måste den begränsas.
Sverige har idag en BNP på ca 37.000 dollar per person och år, om vi delar alla resurser lika mellan alla människor på jorden har vi ca 5.000 dollar dvs en knapp sjundedel. Det är såklart också för mycket eftersom den totala mängden måste minskas, så vad är okej? 2.000? 1.000? Mindre? Betänk då att med rådande produktionsstruktur måste alla svenskar utföra exakt samma arbete som de gör idag men skicka iväg 85% av lönen till de fattigare. Det innebär att vi i samma Sverige som vi har idag, med samma utbud och samma priser, kan disponera över max 3.000:-/månad och person, som ska räcka till hyra, el, internet, telefon, mat, kläder och all annan konsumtion. Låter det roligt? Det är iaf vad den mest extrema vänstern önskar ska hända, i rättvisans namn.
http://foto.stilren.se - portfolio
Vilket jobbigt ämne, alldeles för knepigt... :P
Det är väl kört med jorden helt enkelt...
Jag tror att konsumtionskritiken är bra, men folk kommer ju knappast gå med på de förhållanden som du beskriver. Så vad göra? Har du någon idé?
Antar att vi helt klart måste lära oss att fördela resurserna mer jämlikt och lära oss leva mer hållbart, och själv tror jag väl inte att den fria marknaden kommer lösa problemet direkt. Det krävs väl ganska radikala åtgärder om männikan ska sluta förstöra miljön, så jag är ganska pessimistisk. Folk är inte villiga att ge upp sin livsstil även om det gynnar moder jord...
Vilken extrem vänster syftar du på som vill allt detta?
Den första insikten är att resurser inte är begränsade (iaf inte så som vänstern tror) och att ekonomi inte är ett nollsummespel. De som är fattiga idag blir inte rikare för att vi blir fattigare, snarare tvärtom. Om vi producerar mindre har vi mindre utrymme att köpa deras varor och då tjänar de mindre pengar.
Detta är dock den absolut vanligaste och sorgligt nog dominerande synen på ekonomi i det här förbannade landet: en människa kan bara bli rikare genom att en annan blir lika mycket fattigare. Att västvärlden är rik beror på att vi har stulit rikedom från de fattiga, och de kan bara bli rikare genom att vi lämnar ifrån oss det vi har. Det är så fel. Rikedom bygger endast på produktion, ingenting annat. All omfördelning, all offentlig sektor, alla handelshinder och subventioner till olönsamma industrier är bara hinder på vägen mot rikedom. Lösningen på fattigdomen är inte att västvärlden slutar producera rikedom utan att de fattiga länderna får chansen att producera sin egen. Att de inte kan det nu beror på den kollektivism och socialism som styr deras länder, i rättvisans namn.
Världens fattigaste världsdel Afrika har i 50 år applicerat precis den politik som vänstern älskar: minimal handel, självförsörjning, statligt ägande av industrier, produktion "efter behov, inte profit". Att inte erkänna det utan istället skylla deras fattigdom på västvärlden är befängt och oförskämt. 1900-talet gav oss ett oerhört tydligt facit över vad som fungerar och inte fungerar: frihet och marknadsekonomi skapar rikedom, ofrihet och socialism gör det inte. Det är egentligen en intuitiv slutsats, men den förnekas i ett moln av den antilogik som vänstern bygger alla sina åsikter på. De tror på allvar att rikedom inte behöver skapas, den finns ju redan och det enda intressanta är hur den fördelas. Det är helt sanslöst.
Vad gäller miljön så tror jag först och främst att "problemet" är väldigt överdrivet, men jag tror inte heller att lösningen på det är minskad rikedom. Tvärtom krävs det mer rikedom så att industrin har råd att satsa på miljövänligare teknik och mindre utsläpp. Om man producerar 10 bilar med kolkraft så är det såklart värre än om man producerar 15 bilar med vindkraft, så det är inte mängden rikedom som avgör utan sättet den produceras på.
http://foto.stilren.se - portfolio
Det paradoxala är dock att inga "fattiga" länder har råd/eller vill producera miljövänligt. Deras invånare har visserligen inte tre bilar per capita, men jag tror att kineserna släpper ut bra mycket mer koldioxid än amerikanarna. Kineserna är många och de blir rikare, men miljön skiter det lika mycket i som vi har gjort under vår västerländska ekonomiska utveckling.
Med andra ord spelar det ingen roll om vi källsorterar och kör på etanol. Vi har ingen stor del i koldioxidutsläppen i världen.
Precis, frågan är om vi unnar kineserna att gå igenom samma utveckling som vi. En del européer verkar på allvar tycka att kineserna ska förbli fattiga av hänsyn till miljön, det tycker jag är väldigt fräckt.
http://foto.stilren.se - portfolio
Kina passerade USA förra året som den största koldioxid-releasaren (svårt att hitta bra ord) i världen.
Men då ska man ha iåtanke att USA har ca 300 miljoner människor och Kina hela 1.3 Miljarder människor.
Det är helt enkelt så att världen bara räcker till för oss, vi förväntar oss att vi ska få leva på det här sättet, bara vi, ingen annan.
Sláinte Mhath!
Man ska också ha i åtanke att USA:s BNP/capita är ca 9 gånger högre än Kinas, vilket (återigen) indikerar att det inte är nivån på rikedomen som är problemet. Världsbanken har för övrigt visat att miljöslitaget ökar per enhet BNP/capita upp till ca $8.000, men sen minskar det. Det är alltså bra för miljön att länder blir rikare när nivåerna börjar stiga upp mot $10.000. Det gäller bara att de får möjligheten att växa.
http://foto.stilren.se - portfolio
Hur ska vi leva då?
I have seen it all
Men om man drar det till sin spets: Måste man verkligen ha pengar för att kunna värna om miljön? Pengar har trots allt ett rörligt värde som avgörs av spekulationer och ibland politiska beslut. Kan inte alla inse att vår miljö är ovärderlig? Kostnaden för att släppa ut koldioxid är 0 kr idag, men den dagen staden och därmed produktionsplatsen är dränkt i smält polaris blir kostnaden en konkurs.
Miljön är verkligen marknadens stora misslyckande.
Behörigheter för att posta
Svara med citat