För att spinna vidare på detta:
Eftersom skattetrycket är så pass stort så har man ju ingen egen finansiell möjlighet att ta hand om sig själv eller sina nära och kära om man skulle bli sjuk osv.
Så man är automagiskt hänvisad till försäkringskassan för att få pengar.
Visst tycker jag det är praktiskt att man har en chans att få tillbaks en del av sin inkomst iform av sjukpenning om man är sjuk.
Man är hänvisad till skattefinansierad sjukvård (nåja, finns alternativ) för rehabilitering.
Man är hänvisad till skattefinansierad utbildning.
Men att det rättfärdigar skatt?
Tveksamt.
Skulle skattetrycket varit mindre så skulle jag haft större möjlighet att få hjälp av mina nära och kära ekonomiskt när jag behöver sjukpengar.
Och ha större möjlighet att hjälpa andra själv, må det vara nära och kära eller såna som inte har några nära och kära. Mitt liv, mina pengar, mitt val. Inte socialismens.
Skulle skattetrycket inte vara så stort så skulle företag, en själv, nära och kära samt frivilliga själva kunna bestämma hur mycket de vill hjälpa till.
Med sjukvård, ekonomi, skola etc etc.
Och om människor nu vill hjälpa, då kommer det väl hjälpa?

Och om alla inte vill hjälpa, är det då inte mer rätt att de som vill hjälpa till hjälper till och de som inte vill slipper?
Varför ska någon som inte vill ha barn betala skattepengar som går till barnbidrag? För att det är bra för barnfamiljerna? Är det bra för de som betalar skatten då? Är det
rätt?
Detta förutsatt att samhället i övrigt funkar dvs, att bruttolönerna hålls uppe, men att nettolönerna ökar då skattetrycket går ner.
Staten är betydligt bättre på att tänka långsiktigt än vad företag och privatpersoner är, detta är givetvis ett problem när man ser det till investeringar i välfärd och samhällsbyggnad, den som investerar i sånt måste tänka långsiktigt.
I mångt och mycket så gör inte privatpersoner och företag det (tänker långsiktigt) i nuläget eftersom staten gör det åt oss.
Exempelvis Ericssons ägare (t.ex. jag, som äger en nanodel av företaget) skulle mycket väl kunna tänka sig att Ericsson investerade i infrastruktur och utbildning (då främst civilingenjörsutbildningar inom elektronik och data, det är det som är mest relevant för Ericsson, men även grundskolan och gymnasiet är tänkbart)
Då Ericsson och i förlängningen ägarna skulle tjäna på detta.
Om de hade ekonomiska resurser till det (lättat skattetryck) och tänkte mer långsiktigt så skulle de mycket väl kunna göra detta.
Så jag är övertygad om att det går att förändra företag och privatpersoners inställning och få dem att tänka mer långsiktigt. Om samhället förändrades så att det lönade sig att tänka långsiktigt själv och skattetrycket minskade så skulle det fungera.
Måhända att det inte är möjligt att det fungerar perfekt, men jag anser iaf att det vore mer rätt om det skedde en sån liberalisering.
Detta vore inte bättre för alla, men mer
rätt.