Jo, fast återigen: man kan inte agera för att uppnå något som behövs för att kunna agera, alltså finns det två alternativ för "livskvalitet". Antingen har man det från början och då kan man inte "förlora" den genom en annans passivitet, eller så behöver man det inte för att kunna agera. Jag lutar åt det sistnämnda, alltså att man skapar sin livskvalitet genom att agera (i frihet).
Så långt är vi överens ja.
Det första håller både jag och Rand med om, men sen tycker jag du begår ett misstag. Du säger ju att man ska hjälpa andra för sin egen skull, inte av respekt för människovärdet. Och mitt eget människovärde hänger inte på huruvida jag hjälper andra eller ej, det finns där oavsett.
Livet är det ultimata värde som möjliggör alla andra värden, om du inte lever kan du inte värdera och således ha andra värden. Alltså är livet ett värde i sig självt som är värt att upprätthålla, men det görs inte automatiskt. För att upprätthålla värdet som är livet måste man de facto producera värden, du kommer aldrig ifrån det. Det handlar inte om att man "förlorar" sitt människovärd i förhållande till andra bara för att man inte producerar, däremot upprätthåller man inte det värde som livet är genom att hävda att man har ett värde, man måste arbeta.
Nej, det egna livet är ett värde för mig, men ditt liv är inget värde för mig i sig självt. Det är det som är skillnaden. Du utgör ett värde för mig genom att producera värden jag vill ha, fysiska eller materiella. Men ditt liv är inget värde i sig självt för mig, det är bara mitt liv som kan vara det.
Jag vet faktiskt inte vad Rand säger om embryon, men en mördare förlorar ju inte sitt värde som människa för sig själv bara för att han mördar. Men det är återigen det som är grejen: hans liv är ett värde för honom, för att han måste ha livet för att kunna ha andra värden - utan livet kan inga andra värden existera eftersom ett värde kräver någon som värderar. Men det faktum att ditt liv är ett värde för dig själv betyder inte att det är det för mig, det betyder bara att eftersom mitt liv är ett värde för mig måste jag respektera ditt liv, alltså genom att inte bruka våld gentemot dig. Jag respekterar din frihet, men det är inte mitt ansvar att upprätthålla ditt liv. Det är ditt ansvar.
Jag håller med om det, men som sagt: ditt människovärde tvingar inte mig att upprättålla ditt liv, bara att respektera din frihet.
Nja, det kan finnas sådana fall, men jag kränker inte någon genom att inte hjälpa dem. Det är helt enkelt inte mitt ansvar, men det kan vara rationellt för mig att göra det.
Tvärtom, den enda garanten för frihet från tvång och stöld är den fria marknaden.
Problemet är att socialism och kommunism inte är inställningar där det blir socialism bara för att folk hjälper varandra. Socialism är en politisk metod i form av tvång. Jag har inget emot att människor i frivillighet lever "kommunistiskt", men de måste få välja det själva och de får inte tvinga någon att ingå mot dennes vilja. Sådan är den politiska liberalismen: allas val att själva välja hur de vill leva.
Jag gillar att du faktiskt kan erkänna när du har fel. Det är något resten av motsåndarna i den här tråden aldrig har klarat av.
Och återigen: socialism och kommunism är inte resultat av frivilliga handlingar, utan en politisk metod som innebär tvång och ofrihet. Om ett helt samhälle väljer att hjälpa varandra - om alla individer väljer att göra det - är detta samhälle liberalt, inte socalistiskt.
Det är nog få som håller med dig på den är punkten, och igen, hur du lyckas koppla ihop Gewirths principer med den östeuropeiska socialismen är faktiskt helt obegripligt.
Ungefär som Koranen då, eller Bibeln för den delen. Även Marx är väl ganska rejält vantolkad.
Svara med citat
Ursprungligen postat av Oskar
