Nej, men detta betyder återigen inte att den som inte kan producera är "värdelös" och/eller kan avlivas medelst aktiv handling.
Det sa varken jag eller Rand, vad vi säger är att en annans liv - vilket som helst - inte per automatik är ett värde för oss bara för att det är ett liv.
Så här: du är en människa, ditt liv är ett värde för dig eftersom det ger dig möjligheten att värdera. I och med att du är vid liv kan du värdera saker omkring dig, det kan vara mat, kläder, pengar, en teaterpjäs, en solnedgång eller andra människor. Huvudpoängen är att för att kunna sätta ett värde på alla dessa saker måste du vara vid liv; livet är ursprunget till alla andra värden, ingenting kan ha ett värde utan någon som värderar.
På vilket sätt är ditt liv ett värde för mig? Ja, det måste det vara genom att det just är ett värde för mig, något jag värderar. Om jag inte känner dig eller tycker illa om dig, om du inte tillför någonting av värde till mitt liv, så är du de facto värdelös för mig. Ditt liv är då för mig som solkräm i ett evigt mörker eller en vinterpäls i Sahara. Det har inget värde för att det inte har något värde, det är självförklarande. Du har ett värde för mig först när jag värderar det som ett värde, alltså: när du fyller en funktion i mitt liv. Det kan vara att du arbetar för mig, att du kommer med intressanta tankar eller idéer, eller att du bara är en god person med goda ideal.
Detta är detta som menas med "köpmän": när du är ett värde för mig - när din existens och dina handlingar är värdefulla - kan jag börja interagera med dig. Jag kan erbjuda dig mina värden, varesej de är i form av pengar, uppskattning eller något annat. Men, att påstå att du har ett intrinsikalt värde - för mig - bara för att du är vid liv är felaktigt. Du kan ha ett värde för mig, men det beror på min värdering av dig och dina handlingar.
Ditt liv betyder en sak för mig, "intrinsikalt" eller "utan anledning", nämligen: det faktum att du är vid liv är ett värde för dig, det betyder samma sak för mig, nämligen att mitt eget liv är ett värde för mig eftersom det ger mig möjligheten att värdera. Mitt liv går ut på att behålla det värdet, genom handlingar, och för att kunna göra det måste jag vara fri. Det betyder att det aldrig ligger i mitt intresse att bli ofri, genom att en annan människa medelst fysiskt angreppsvåld tvingar mig till saker jag inte vill. Vill jag ha den friheten måste jag respektera andras frihet till samma sak, alltså att inte utöva angreppsvåld gentemot andra. På så sätt måste jag respektera ditt liv, din frihet. Det betyder inte att jag har skyldigheten att försörja dig, eller att du har skyldigheten att försörja mig.
Om du blir sjuk eller skadas av någon annan har jag ingen skuld gentemot dig, och således kan jag heller inte klandras för ickehandlingar.
En klassiker: jag måste tvinga dig att låta bli att tvinga mig. På samma sätt kan tjuven som stulit mina pengar hävda att jag tvingar honom att lämna tillbaka stöldgodset. Men: friheten är naturlig, den kan bara inskränkas genom aktivt handlande. Du inskränker min frihet genom att leva på min bekostnad olovligt, med angreppsvåld som medel. Att förbjuda dig att göra så är inget tvång, det är ett upphävande av ditt tvång. Det är säkerligen så att större delen av Sveriges befolkning vill leva på andras bekostnad eftersom de anser sig tjäna på det, men det betyder inte att det är rätt.
Ursprungligen postat av Oskar
Svara med citat