Politik

[Filli]

Jo, men om man då skänker pengar till folk som bara sitter och inte gör ett skit känns det ju inte lika roligt.. Nä, vi lämnar det där för ikväll kanske.

jag vet, tycker jag också! men ja vi lämnar det här, puust

[Oktjabrj]

jag vet, tycker jag också! men ja vi lämnar det här, puust

Grattis till 747 inlägg!

[loveavtryck]

Dom som tror det har nog bara lite dåligt självförtroende, jag vet att du har nåt i huvudet, även om vi inte tycker helt lika!

Tycker väl alltid samma som du helenaaa

Jag kan diskutera... men jag är varken intresserad eller insatt i politik

Nä jag vill inte länge folk tar mig inte på allvar speciellt inte halka_på

[Filli]

Grattis till 747 inlägg!

ja tackar tackar, jag la faktiskt märke till det

[halka_på]

Tycker väl alltid samma som du helenaaa


Nä jag vill inte länge folk tar mig inte på allvar speciellt inte halka_på

Jasså? Och med det här inlägget vill du vinna respekt?

[loveavtryck]

Nej det försökte jag inte och det har jag aldrig försökt tyvärr, ska nog börja med det

[Oskar]

Rättvisa: att alla har samma möjligheter

Till vad då? Att överleva? Att lära sig läsa? Att bli världsmästare i Formel1?

Solidaritet: att människor inom en grupp/ett samhälle stöder varann.

Med vems pengar? Är det "solidaritet" om du rånar mig och skänker pengarna till en tredje person som du anser "behöver" dem?

[Oskar]

Nja, man kan väl säga att det är först när du har ätit upp maten som den kan anses tillhöra dig, dvs om man skriver under på att den egna kroppen tillhör individen. Troligtvis gör de flesta människor det då det troligtvis ligger i alla människors intresse att få bestämma över sin egen kropp.

Men medan du är ute och jagar vildsvin kan jag länsa dina matgömmor. Bara för att du har stuckit kniven i vildsvinet så är den väl inte per automatik din? Vildsvinet är fortfarande vildsvinets.
Troligtvis så kommer vi inom gruppen överens om en del villkor och lagar som alla ska följa och däribland kommer troligtvis någon form av äganderätt att ingå, eftersom att det slutligen ligger i allas intresse att kunna tillskriva sig yttre ting.
Som jag tidigare nämnt, det enda du - enligt någon form av naturrätt - har rätt till är din kropp och det du skapar av din kropp eller om du kunde skapa saker ur ingenting.


Återigen, vem är en rättmätig ägare? Hur definierar du en sådan? Vem är det som har infört denna definition? Och med vilken rätt har denna definition införts?

Eftersom människan inte överlever på impuls eller genom blotta önskan att överleva måste hon med rationella val forma naturen efter sina behov. Det innebär att man på en öde ö inte kan sätta sig ned och önska att demokratin kommer till solidarisk undsättning, utan att man istället måste bygga ett vindskydd, leta efter mat, använda en pinne som metspö osv. Om människan inte har rätt att använda det hon själv konstruera i syfte att överleva så har hon heller inte någon rätt att överleva, annat än genom andras godkännande. På samma sätt har vem som helst rätten att ostraffat använda för egen vinning det som någon annan har skapat för att gynna sig själv och sitt eget liv. Det är ingen bra princip, den gynnar inte mänskligt handlande vilket är grunden för mänsklig överlevnad. Om människan vill överleva måste hon alltså ha rätt att bruka - och därmed äga - det hon skapar i syfte att överleva.

Vad gäller själva naturen så gäller samma princip: det du brukar äger du. Dock kan du inte bara klampa in på ett fält och säga att du äger det, du måste först göra något med det, utveckla det på något sätt. Du kan heller inte fälla ett träd i skogen och kalla skogen din, däremot äger du själva trädet. Vill du äga skogen får du ta ansvar för den och bruka den långsiktigt.

Nej, men det jag syftade på var införandet av nattväktarstaten. Om nattväktarstaten inte införs genom en demokratisk process, så har den införts med tvång, minoritetens tvång. Det är inte så att jag hävdar att nattväktarstaten skulle vara diktatorisk, jag drog bara en parallell till diktatorns metoder.
Men demokrati är ett omfattande begrepp, hur långt ska majoritetens tvång få sträcka sig?
Till att omfatta...
...ett samhälles regler och lagar?
...människors egendom?
...människors kroppar?
osv.

Nja, den införs isf genom minoritetens självförsvar. "Demokrati" i det att majoriteten anser sig ha bestämanderätt över minoriteten är ett angrepp på individens frihet från tvång, och mot angrepp får och bör man försvara sig. Vad den närande klassen i Sverige egentligen borde göra är att försvara sig genom att vägra godkänna snyltarnas krav på deras tillgångar. De borde helt enkelt sluta arbeta tills de får rätten att slippa bli exploaterade. En parasit behöver en värd, men en värd behöver aldrig en parasit, och det är något som mången socialist behöver lära sig "the hard way".

[halka_på]

En parasit behöver en värd, men en värd behöver aldrig en parasit, och det är något som mången socialist behöver lära sig "the hard way".

Försökte säga precis samma sak tidigare, men då blev jag kallad för halvfascist, evolutionsfanatisk och nazist. Heil objektivism!

[Oskar]

Försökte säga precis samma sak tidigare, men då blev jag kallad för halvfascist, evolutionsfanatisk och nazist. Heil objektivism!

Ja det brukar ju bli så tyvärr, individens frihet är något väldigt provocerande för den som vill leva olovligt och oförtjänt på andras bekostnad. Det innebär dock inte att de har någon poäng, utan snarare att man är på helt rätt spår i sin argumentation.

[MrHenko]

Så du menar att om tre personer håller en fjärde som slav och en femte bestämmer att de inte längre får det så är det en diktatorisk handling? Antagligen inte, så var sätter du gränsen för den demokratiska principen? Vad får och vad får inte majoriteten göra? Varför har den rätt att använda tvång gentemot minoriteten och varför har minoriteten inte rätt att motsätta sig detta tvång?

Jag skulle vilja påstå att det är svårt att generellt dra en gräns. I det demokratiska samhället är det scenario du målar upp en felaktig handling av den 5:e personen. Låt oss säga att person 4 döms av person 1-3 som brottsling och straffas med straffarbete. Detta kan sägas vara en form av slaveri. Är det en bra handling av person 5 att befria person 4 från detta arbete?

Vilka lagar tycker du bör finnas? Lagar stiftas ju på demokratisk väg, något du dömer ut som förtryck.

Ja det brukar ju bli så tyvärr, individens frihet är något väldigt provocerande för den som vill leva olovligt och oförtjänt på andras bekostnad. Det innebär dock inte att de har någon poäng, utan snarare att man är på helt rätt spår i sin argumentation.

Och nu insinuerar du alltså att alla som argumenterar emot dig eller halka_på och tycker att ni är väl känslokalla i vissa argument är parasiter som vill snylta på er? Den beskyllningen betackar jag mig gärna. Jag klarar mig alldeles utmärkt utan att leva på er. Jag har ett jobb, jag vill jobba och jag skadar ingen människa med mitt jobb (lärare). Jag har tagit emot vissa bidrag (studiebidrag och studielån) men också låtit bli att ta vissa som jag förmodligen skulle ha möjlighet att få (bostadsbidrag exempelvis), då jag anser att jag klarar mig ändå. Jag tror inte att jag parasiterar på samhället i större utsträckning än vad du gör.

Min syn på det hela är att individens rättigheter ska bejakas så mycket som möjligt. Dock tror jag att så väl individen som samhället får det bättre om kollektivet som helhet får det bättre. Grundläggande gemensamma sociala tryggheter gör människan lyckligare och mindre benägen att bryta mot de normer som finns. Ett otryckt samhälle ger ökad brottslighet, vilket drabbar varje individ på ett eller annat sätt. Så för att skydda individens frihet så bör det finnas en kollektivt garanterad grundtrygghet.

[Oskar]

Jag skulle vilja påstå att det är svårt att generellt dra en gräns. I det demokratiska samhället är det scenario du målar upp en felaktig handling av den 5:e personen. Låt oss säga att person 4 döms av person 1-3 som brottsling och straffas med straffarbete. Detta kan sägas vara en form av slaveri. Är det en bra handling av person 5 att befria person 4 från detta arbete?

Vilka lagar tycker du bör finnas? Lagar stiftas ju på demokratisk väg, något du dömer ut som förtryck.

Nej, att fängsla någon som bryter mot lagarna är inte slaveri, den som får sin frihet kränkt har rätt att försvara sig. Frihet är inte förtryck, men motsatsen är det. Jag vill ha lagar som enbart skyddar individen från tvång och inget annat. Jag godkänner inte principen att majoriteten har bestämanderätt över minoriteten bara för att den innehåller fler personer.

Och nu insinuerar du alltså att alla som argumenterar emot dig eller halka_på och tycker att ni är väl känslokalla i vissa argument är parasiter som vill snylta på er? Den beskyllningen betackar jag mig gärna. Jag klarar mig alldeles utmärkt utan att leva på er. Jag har ett jobb, jag vill jobba och jag skadar ingen människa med mitt jobb (lärare). Jag har tagit emot vissa bidrag (studiebidrag och studielån) men också låtit bli att ta vissa som jag förmodligen skulle ha möjlighet att få (bostadsbidrag exempelvis), då jag anser att jag klarar mig ändå. Jag tror inte att jag parasiterar på samhället i större utsträckning än vad du gör.

Det var din egen tolkning.

Min syn på det hela är att individens rättigheter ska bejakas så mycket som möjligt. Dock tror jag att så väl individen som samhället får det bättre om kollektivet som helhet får det bättre. Grundläggande gemensamma sociala tryggheter gör människan lyckligare och mindre benägen att bryta mot de normer som finns. Ett otryckt samhälle ger ökad brottslighet, vilket drabbar varje individ på ett eller annat sätt. Så för att skydda individens frihet så bör det finnas en kollektivt garanterad grundtrygghet.

Det spelar ingen roll vad du tror, det beslutet är inte ditt att fatta. Om du vill låta dig utpressas av brottslingar så är det ditt val, men du får inte välja det åt andra människor. Bidra till vilken trygghet du vill, gör vad du vill med dina egna pengar i syfte att göra andra lyckliga än dig själv, men tvinga inte andra att ställa upp på om de inte vill.

[MrHenko]

Det var din egen tolkning.

Ja, visst var det min tolkning. Var den felaktig?

Det spelar ingen roll vad du tror, det beslutet är inte ditt att fatta. Om du vill låta dig utpressas av brottslingar så är det ditt val, men du får inte välja det åt andra människor. Bidra till vilken trygghet du vill, gör vad du vill med dina egna pengar i syfte att göra andra lyckliga än dig själv, men tvinga inte andra att ställa upp på om de inte vill.

Du frågar mig vilket rätt jag har att inskränka din frihet. Jag skulle vilja vända på det. Vad ger dig egentligen rätten till frihet? Finns rätten till liv? Varför?

[halka_på]

Ja, visst var det min tolkning. Var den felaktig?

Det är vi mot världen! Lite skev tolkning, men det förstår du nog själv.

Du frågar mig vilket rätt jag har att inskränka din frihet. Jag skulle vilja vända på det. Vad ger dig egentligen rätten till frihet? Finns rätten till liv? Varför?

Existensen är människans frihet.

[Oktjabrj]

Till vad då? Att överleva? Att lära sig läsa? Att bli världsmästare i Formel1?

Rättvisa i den här tråden gällde politiskt styrda saker. Människors chans till överlevnad och läsundervisning är två exempel, ja. Sport är intressant nog inte rättvis, åtminstone inte på elitnivå - och det är kanske bra för annars kan vi räkna med förslag som det två filosofer hade om fri dopning.

Med vems pengar? Är det "solidaritet" om du rånar mig och skänker pengarna till en tredje person som du anser "behöver" dem?

Du misstolkar mig alldeles i onödan. Om du vill kontrollera mina definitioner, varför inte gå till en ordbok? Solidaritet handlar som jag sade om att medlemmarna i en grupp/ett samhälle stöder varann. Det förekommer kanske mellan rånare men knappast mellan rånare och rånoffer. Skatter som du så gärna jämför med rån, har skillnaden att de tas ut från alla i samhället - och beroende på hur de har stiftats bygger skatteviljan i Sverige i hög grad på solidaritet. Ett argument för att du slutar jämföra äpplen och päron har du här på silverfat!